Aftonbladet – 9 december 1850, sida 2

MUITUICIS at HVC HAED TluUuCibuarEHeSabUu AUUUC Hvulm2, alt skyldigheten till personlig krigstjenst utpgjoråa det urspruvgliga vilkoret för detia stånds tillvarelsen — — — On en försvarsplan gifves, grundad på folkbeVäpning, som medför en alldeles obetydlig kostnad Och inga besvär i fredstid, som, i stället att betunga, ger lättnad åt jordegsren i krigstid, som medför ninzen enda af de olyckliga landtvärnsinrättningens olägenheter, som under detta uteblifvande af bördor och besvär och med den största enkelbet i de.larne och det hela, dock betryggar fosterlandet, ej allenest från eti säkert fal, utan äfven från den förstörande och uttömmande striden för sjefständig frihet: — om en sådan plsn gpifves, så måste den oviana meodborgsmannens bifell. — — — Hvilken r den magt, som vågar fatta en plan till anfall emot e2 nation, som ger, med undantag af England, det fördelaktigaste läge i Europa, och hvars sränser, nu utblottada på försvar, erhålla af erfarne ,medborg:män vishet och omntanka beskydd af en nodlad nationalstyrka? — — — Jag har svårt döma om andras farhågor. men för min del tror jag mig böra förklara, att jag ej kan finna det vara vådligt för en rättvis Tegering att anförtro vapen ål ett folk så laglyndigt, så sedigt, som det svenskan. — — — — SS — Hvilka äro de händelser hvarom nationens sinnen ej synas vara förenade? — — — Tror man att folket, äfven med en liflig känsla Om sin representations ofullkomlighet skulle vilja omstörta samhällsordningen, för att några ögonblick förr vinna, hvad allmänna tänkesättets kraft en fag ofelbart skall i lugn stadga?, — — — Jag ,förklarar, att jag anser svenska folket vara misskänd: af byar och en, som ytirar någon farhåga nför dess beväpnande.n Samma talare yttrade då, med anledsing af de betärkligketer mot ett utvidgad: nationalförsvar, fom den dåvarande stora riksskulden medförde: Det är just i följd af rikets ofantliga skuld, som det vore apgeläget vidtaga etl mindre kostsamt och verksammare försvarssystem, än det att underhålla en stående arme. Det är just för de uttömda til! gångarne på folk c. som det vore vyttigt att i nslället för en tärande armå bilda en nationalmilis, hvilken förenade driften af landtmannanoch borgerliga yrken med vapnens öfning — — Ea hver lärer fiana att, ehuru skulden försvunnit, qvarstår ändock oförminsksde skälen för den förordade netionalbevipsingen. JOHAN Ar PUKE: När Engelbrecht fördref en ,konunz, fom cj hade svenskt bjeria. jöljde honom 100,000 bösder. När Sturarna k llad2, allmogea att strida för fäderneslande:, nekada ingen. Uader Gustaf Ericson visade sveaska folket, att ingen nöd kunnat så försvaga landet, att icke syenskarre bapde kraft att göra sig fria och borijaza tyrasnen. — Mångväldet hade utsugit landet, despotismen hade tryckt 0:s och ett mångårigt krig uttömt Sveriges örmögenhet och barttagit kärnan af Sverizes u gdom, när Senbock mcd böndernas tillhjelp s:ogz fienderna. Hvarföre kuana vi icke efter våra förfäder upprepa dessa storverk? Jo! ty då var landets sjelfständighet för hvar svensk mana kärare än lifvet! — — — Hvyadan dessa rop: att återiagen: det af den ptigten att stridaför fäderneslandet vore ett band på hvars mans frihet? De föddes ej i ,svenska bjertan, da väcktes af dem, som nyttja illfället af Statens olyckor,-att sprida oenighet och neds!å National-sndanI — — — Låtom oss förena oss att ufrota alla missbruk i våra krigiska inrättningar som kunna underhålla farhågor för fram iden; låtom oss lära af våra nederlag att segra, lira att med visdom använda svenska mäns tapperhet. Uppriktighet att erkänna begångna fel, rent nit att dem för framriden förekomma, en sann medborgerlig anda och ifsver att uppmuntra till mod, det anstår 088. — — Låtlom 0ss slälla våra söner i letet att strida nbredvid bondens. (Således afskaffa legningen); då, — med den broderliga föreningens lösen, skola pvi vara mägtiga att motså alla anfall. — — — Heldre dö med vapen i händerna än villigt böja nsig under någons ok.n MAGNUS BJÖRNSTJERNA: ,Gemensemma krafer böra användas till afvärjande af gemensam fata; denna grundsatts är lika sann, som den att lagen i samhället bör vara lika för alla, som den, att hvarje medborgare i förhållande till dess egande-rätt (progressiv) tillika böra bidraga till det helas bestånd. Från gammal feodalisk häfd häripstamma privilegier, skråinrättningar, olik beskattning m. m., en ljuset är för mycket spridt för vatt längre skydda desca missbruk, förr eller nsednare måste de försvinna, privilegierna uppköra, skråinrättningarne falla och jorden förvandlas till lika natur. Den rätta verkställningsmethoden dertill är: att upphäfva all grundskatt noch genom bevillning fylla Statsbehofvens hela massa. Samhället vinner derigenom en förnyad styrka; dess medlemmar en fördusblad trefnad. Hverföre hvilar nu hela tyngden af Rikets försvarsverk på en enda klass sf medborgara, rustoch rotehållare, hvarföre bidraga icke alla lika till det gemersama försvare:? Det är en orättvisa, stridande emot naturrätten, en sann upplysning, en laga jemlikhet. Annu en gång, gemersamma krafter böra anvindas, till afvärjanda af gemansam fara, darföre bör utan afseende på sånd eller börd den heligaste pligt hos hvarje semhällsmed!sm vara den att försvara fosterjorden, de rsamtidas fribet poch kommande slägters hägn. Från urminnes tider kafva fria folkslag utöfvat dea heliga rätten att ö:svara fost-rjordea med egne ej med legde vaacn: despotise ea skapads soldattroppar till vära för nvädet. man dea lasbundna frihetens rätta stöd lchar alltid varil utskrifningen, ty vapnen imedbirsarins hand trygga bestäendet af dess rättigheler. Sidanz äro de af samhällets inre bestånd yrkade ekäl, som tala för utskrifningen, de som väckas i politiskt, militäriskt och eko-omiskt afseende msie äfven närmare blifva granskad — — — — Europa är ej mera dat, äct fordom varit, förr fann den svage stöl mot vildsverkaren i jomnvigts-systeme, nu lemnad åt aig sjelf måste des; högsta iere spännisgsformåga utvecklas, cHer ock — han stuppa; folkrält skyddas icke mera för maktspråt, nintalet af bajoretter är hela politikens grundval: harie syftning. ökandet af den väpnade styr,tan, kon erinvionen införd i hela Europa: — — — och väl Sverige, uten att blotisräla sig för da vådligeste följder, ensamt kunna bitehålla föråldrade inrättningar, ensamt efterstavna eit videarf i upplysningens framsteg) — — — — —— :e aldrig kan underhållas med så ringa i den grundas på utskrifning, t sxiom, som den enklaste uträk— — — Således tala för utskrifniaikhe!, medborgerlig frihet, politisk t och ekonomisk Vi da medborgare så gillig C) DUV ÅAtt en a kostnad, när ett art bevi DE LA GRANGE: Intet land snart var värit plottstäldt för så hotande det urgamla Sverige. Piminans kunna dessa olvcksstor