Aftonbladet – 9 december 1850, sida 1

UTRIEES. I går ankom utländsk post med tidningar från Berlin och Köln af den 4 dennes, Hamburg den 30 och Paris den 29 sistl. November. Från Köpenbamn hafve vi tidningar för sistl. tisdagen. D2 innehålla likväl intet nytt, utom ryktet om en ny förpostaffår mellan bolstain-. ska och danska trupperna. Konungen af Danmark hade genom inrikes ministern tillkännagifvit att riksdagen i anledaing af oafgjorda mål ägde att sammanvara utöfver den i grundlag bestämda tiden. FRÅNERIKE. Mean söker på allt möjligt sätt undgå behandlingen af sådana frågor, som kunna föranleda skarpare konflikter mellan pariierna. Det länge omtvistade förslaget om nationalförsamlingens poliskommissarie har blifvit återtaget och diskussionen om orleanisten Crötons förslag (angående upphäfvande af landsförvisningsdekretet mot de hegge Bourbonska linierna) har blifvit uppskiuten till dea 1 Mars. Emellertid förorda Orleanisterna temligen öppet valet af en orleansk prins till republikens president för år 1832. — Åtminstone uppträder Ordre med en artikel, som icke gerna ken tydas annoriunda. Man börjar åter tala om bildsndet af en Rhen-arme, men nationalförsamlingens majoritet är ännu liksom regeringen städse böjd för sträng neutralitet i tyska frågan. Vid valet till folkrepresentant i Cher har Duvergier de Hauranne erhållit 14,910 och Bidault 14,640 röster. Regeringens kandidater erhöllo endast ungefär 8000 röster. Franska akad:n har valt Nisard till ledamot i stället för den aflidne de Feletz. Ilans konkurrent var Alfred de Musset. Nationalförsamlingen sysselsatte sig den 28 November med en motion af Pascai Duprat, angående medgifvandet af fullkomlig likhet för alla tidningar i afseende på rättigheten att offentligen försäljas; i annat fall, yrkade han, borde alla utan undantag beröfvas denna rättighet. Pröfningsutskottet tillstyrkte motionens förkastande. Utskottets mening bekämpades i församlingen först af Bancel, som fästade uppmärksamheten på den godtyckliza partiskhet, hvarmed regeringsbladen gynnades på öfriga tidningars bekostnad; en sådan inskränkning af vissa tidningars rättighet vore en sorts censur. Dupont (de Bussac) sökte vis2, alt den lag stiftande makten aldrig gifvil regeringen rättighet att förbjuda försä!jningen af vissa tidningar. Inrikesministern Baroeche hade icke annat att svara mot dessa anfall, än att det var nödvändigt att förbjuda försäljniog af farliga tidninsar. Han vann dock gehör hos församlingen, som förkastade Duprats förslag med 579 röster mot 267. Vi, gerent, och Treilbard, redaktör för Voice