taktik synes börja uppenbara sig äfven i tidningen Folkets Röst, som, enligt hvad vi finne af denna dagens nummer, gör ett utfall emot flera ledamöter i Bondeståndet, hvilkas liberala åsigter och nit för frihetens sak under en mångårig offentlig bana stått öfver alla tvilvelsmål, men deremot kurtiserar riksdagsmannen Strinalund, som alltid i ståndet utgjort en af ledarne för den fraktion, hvilken i politiska vitalfrågor plågat göra ett med Adelas och Presteståndets majoriteter och hvars skrifkunnige vän, vid några tillfällen under en af de förra riksdagarne, var en af Svenska Biets redaktörer. Vi kunna och vilja naturligtvis ännu icke draga någon bestämd slutsats af hvad hittills i detta afseende förekommit; och utgifvaren af Folkets Röst är dessutom den, som icke illa blandar sina kort; men det finnes vissa kriterier, som smart komma att känna en hvar på pulsen, och man får då se hvarest rösten Lefinner sig. Hvad man deremot icke behöfver vänta på för att yttra sitt omdöme derom, är att Folkets Röst icke är mycket noga om sanningsenligheten af sina uppgifter. Denna erfafarenhet är ingalunda ny och har utan tvifvel utgjort en hufvudanledning till den förklaring, hvarigezom Arbetareföreningen hårstädes afsagt sig all gemenskap med nämnde tidning. Den lex2, som nimnde förklaring innefattade, tyckes äfven böra tjena utgifvaren till en varning att icke tilläfventyrs göra sig misstänkt för dubbelt spel, om ock sådant nu för tiden skulle synas blifva på modet på vissa andra håll. För egen del hafve vi att erinra såsom ett exempel på lättsinnigheten hos Folkets Röst ått hugga i vädret med sina uppgifter, hvad i dess nummer för i dag förekommer om konferensen på lilla börssalen i representationsfrågan, hvarom det bland annat berättas tt i nsynnerhet grefve Anckarsvärd och br Lars Hjerta sägas riktigt ha lupit till storms på de shederlige bondgubbarna, under yttrande bland annat, att Bondestindet skulle stå i ljuset för sig sjelf, om det icke med öppna armar emot103 detta rara opus, (det hvilande förslaget).n Verkliga förhållandet var emedlertid, att en väsendtlig skillnad ägde rum emellan utgånzspunkterne för grefve Anckarsvärds och L. J Hjertas yttranden, hvilket bland annat kan synas af den redogörelse som förekom i gårlagens Aftonblad; samt att den förres anförande ti ex. gick ut på att helt och biållet försvara fördelningen mellan den öfre och nedre valkathegorien, den sednare åter ansåg det böra erkännas, att det såkallade streckets ställande vå den purkt der det nu befinnes, utgör en srist i förslaget som man måste afse attiframtiden afbje!pa (hvisket äfven delvi: erkändes af hr Wern) men tillika yttrade den öfsertygelsea att denna brist vore litt afbjelpt med förindring af ett enda ord, nemligen att alla de som bafva egendom af ett helt hemmaa och lerutöver, må filihöra den öfre valkretsen i stäl!e! att dertigandet deri nu stannar vid dem som ha va mer än ett hemman. Genom nimnle förändriog skuile nemligen den öfre valkahegorien blifva till en ändamålsenlig grad (då nan anser tvåkammarsystemet böra bibehållas) appblandad med det demotsratiska elementet och specielt med bondes:åndes i tresse. Hr Hjer!a ansåg äfven att denna förändring inom kort skulle visa sig af bebofvet så påkallad och påtryckniogen dertili utifrån följaktligen genast Hilva så stark, att den icke kunde emoistis. Atl detta yttrande ej obetydligt skiljde sig från dera?, söm försvara förslaget quani meåme, bevisis bland annat deraf att invändningar dereimcot gjördei al flere bland de sådnare. Dessu!om var det just hr Hjerta som fästade uppmärblsamhet på anvgeligenheten att betrakta frågan från en allmännare synpunkt, än der som låg Vill gruud för den vidisgna öfverläggnipgsmetboden för tillfället, Detta allt bar emellertid Folkets Röst förbisett och förrridit. Eoleran. Rapport om koleran i Götheborg och dess! förstäder, daterad den 3 December: 9 2 S DS mr o8 5 3 : 2 f S 5 Från farsotens början till den 2 dennes . os . 1304. HB. 762, 2 Sedermera till den 5 oo —LL 3 Tilli:3 den 3 Dec. 1304. 522, 765. 17 Inom Carl Johans församling: -— 2 AR ELTON OR RR SEN FA