Aftonbladet – 4 december 1850, sida 2

Om tillvägabringande af laga skiften 7å Gottland. Under denna titel hafva vi sett en af hr öfverdirektören för landtmäteriet L. B. Falkman författad brochyr, hvilken -icke lärer finnas i bokhandeln, emedan författaren förärat upplagan till utdelande bland allmogen på Gottland. Den innehåller: 4:0. En adress till bönderna på Gottland, hvaruti hr öfverdirektören på ett nätt och populärt språk framställer fördelarne och behofvet af det föreslagna skiftet samt genom väl valde exempel från andra orter bevisar grundlösheten af den farhåga, som en stor del af allmogen på Gottland, liksom fallet förr varit i andra län, byser mot allt hvad skifte och egoreglering heter. 2:0o. Kongl. Maj:ts befallningshafvandes öfver G :ttlands län underdåniga memorial angående skiftesverkets ordnande. 3:0. Hr öfverdirektörens eget underdåriga utlåtande i samma ämne, med upplysande uppgifter och intressanta noter, samt bland annat en komparativ tablå öfver Malmöbus län, Öland och Gottland i afseende på folkmängd, mantal, areal af jord, samt inoch utförsel af jordbrukets alster. Häraf visar sig särdeles åskådligt, huru mycket Gottlånd ännu står tillbaka i afseende på rätta begagnandet af en god jord och ett mildt luftstreck m. m. Boken är lika läsvärd som ämnet är af stort fosterländskt intresse. Mean måste derför lyckönska hr Falkman till den af honom valda utvägen att direkt vända sig till allmogen för att söka undanrödja en villfarelse, som, alstrad af seklergamla fördomar, hos många nära nog rotfästat sig till den fixa id att skifte och sammandragning af spridda jordlappar skulle medföra förluster för alla och total undergåög för den mindre bemedlsde delen af allmogen. Ingen är bättre qvalificerad att vederlägga en sådan irrmening än den som sjelf handlagt så många och stora skiften i en provins, som hufvudsakligen har att tacka enskiftena för en utomordentlig tillvext i produktion och välmåga bland jordegareklassen och för icke sällsynta exempel på större förmögenhet bland en fordom fattig allmoge. Författaren anmärker, att egoskiften möta mindre svårigheter på Gottland än annorstädes, ty inga stora byar finnas der, tillfölje hvaraf sfilyttningar blifva mera sällsynta, äfvensom att den stora tillgången på kalksten och det billiga priset på kalk medgifver uppförande af stenhus i de fleste trakter af Gottland mot mindre än hälften af deras kostnad i andra län. Man bör ej undra deröfver att Gottländska bonden i sitt isoleringstillstånd icke kan fatta i en has rätta meningen med förslaget om skiften eller de fördelar som verkligen deraf skola tillfalla honom ty han har uppvuxit under brukandet af spridde tegar och aldrig haft tillfälle anställa en jemförels emellan dem och sammandragne egor, men, i fal ett klokt ordnadt och försigtigt utfördt skifte förs anställes inom ett par socknar, så skola sannolikt de andre sjelfmant följa exemplet, sedan de öfvertyga sig om det faktum. att de skiftade hemmanen, hva för sig, lemna en betydligt större afkastning både a säd cch foder än förut. Hr Falkman har äfven förtjenstfullt anvisat ep medel till besparing af den strängt anlitade skoges på ön genom användande af brämntorf, söm finne i myckenhet af god beskaffenhet, och det vore önsk ligt om den blefve begagnad vid kalkugnar och an dra operationer som fordra stora qvantiteter af brän materiel. Den berömde agronomen Steffens ytträd: ofta att Gottland lätt kunde bringas derbän, att ex portera 150,000 tunnor spanmål och föda 50 gånge flera får än nu. Hvad spanmiålsexporten beträffa så tro vi det blifva möjligt att nå detta ziffertal dertill fordras likväl armar att arbeta jorden sam klok omtanka, understödde af nödige kapitaler oc sådane kreditanstalter som redan i andra provinse utöfvat en välgörande verkan på åkerbruket. Vid kommande åter förökande af fårafveln, så är det vä kändt af hvar och en som besökt öp, samt egna uppmärksamheten åt klimatiska förhållarden, m. Ir att Gottland erbjuder tillfällen till en högt uppdtil ven fårafvel vida öfver någon annan provins i Sverige