såsom tjensteman vid konungens hof officiera på rikssalen uti en så synlig befattning, som med damernas placerande. Men om derföre uppgiften angående sensatioden befinnes både sann och naturlig, huru kan då denna sensation bland de vid tillfället närvarande hafva härledt. sig från hämndkänsla hos Aftonbladet?En hvar ser, att denna Morgonbladets slutsats icke hänger rätt ihop. Det oanständigas i Aftonbladets ifrågava:rande artikel skulle således endast kunna ligga uti det i noten tillika förekommande uttrycket som stod inom parenthes: fastän i nya byxorn; och vi medgifva gerna att det hade varit futtigt att i tryck sysselsätta sig, om än på skämt, med omtalande af en persons klädesplagg, så framt ej några serskilda omstän digheter här dertill föranledt. Nu var likväl me: ningen med byxornas omtalande endast att påpeka, att den hofuniform, hvari Morgonbladets kammarjunkare officierade på rikssalen, förmodliigen icke vore densamma som hade blifvit seqvestrerad för bristande betalning a! tryckningskostnaden å Morgonbladet, och när man sammanlägger de tre omständigheterna, kammarjunkarens officierande på rikssalen, Morgonbladets egenskap af salarieradt och dess ifriga uppträdande emot regeringens representationsförslag, så torde det inses, att äfven byxornas omnämnande icke var så alldeles ur vägen för att komplettera taflan. I öfrigt passar det utan tvifvel ganska väl i stycket att höra Morgonbladet jemra sig öfver anfall från andra tidningar, så snart någon vågar vidröra detsamma eller dess utgifvare. Det ir numera fullkomligt notoriskt, att hela Morsonbladets uppsättande, i början under titeln Synglaset, hade till hufvudsyftemål att skälla ned Aftonbladet, hvilket också ifrån första början skedde på det sätt och i den ton, som hela allmänheten känner, med kalomnier, personliga nsinuationer och försök att göra motiver missänkta. Naturligtvis är det just i sin ordning och hör till rollen att ett sådant blad skall klaga och jemra sig så snart någon företager ig att lyfta något på täckelset. Det är emedertid roligt nog att se huru Morgonbladet uti samma nummer, der det sålunda beklagar sig ifver en oförrätt, låter inflyta en ifrån början ill slut lögnaktig privathistoria om Aftonblalets förläggare och ett samtal mellån fyra ögon mellan denne och någon annan med initialbokstäfver betecknad person, hvilken historia ir af en helt annorlunda gemen syftning än Aftonbladet någonsin tillåtit sig mot sinä motståndare.