Aftonbladet – 22 november 1850, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: Uti 45o Underrättelser omtalas med mycket beröm en altartafla af hofrålaren Ekman, och föreställande Caoristi korsfästelse i det ögonblick Marie Megdeslena, Maria C!eophe, syster till frälsarens mo der och mor till Jacobus och Jose, samt Salome, Zebedei söners moder, stå omkring korset. Till venster om den korsfäste befinner sig Maria, den betryckta modern, stödd af Johannes, som tillitsfullt blickar upp till sin afsomnsde herre och mästare; till höger i fonden rådsherrarne Nicodemus och Jo seph af Arimathia, emellan sig rådslående huru de värdigast måtte jorda Jesu lekamen. På samma sida om korset synes i dunklet den förkrossade ångerfulle Petrus, som, lutad mot jorden, gömmer sitt tårdränkta anlete i hopknäppta händer. Ofvan sväfve på Jjusa skyar sköna cherubgrupper, sinnebilder a! strid, seger, lofsång och himmelsk fröjd. Bland qvinnorna fäster isynnerhet den invid korset med sänkt hufvud och blick stående Maria Magdalena betraktarens uppmärksamhet; den sublima, innerliga sorg, som står tecknad i hennes karsktersfulla ansigte, bänför gerom sin upphöjda sanning och det oändliga uttrick af sjilfulhet, artisten så mästerligt förstått återge på duken. Teflan är ämnad att redan L:sta Advent pryda Loimijoki kyrka. Församlingens pastor, theol. dokt. och ordensledamoten, br domprosten J. ÅA. Edman gör dess kyrka denna herrliga gålva, som evigt skall vittna om den varma kärlek hr domprosten hyst för sin församling och konsten Priset för taflan är 600 tub. s:r. — KONSTFÖRENINGEN I HELSINGFORS har hos trenne af våra landsmän, landskapsmålarne Woablbom, Stäck och Billing gjort beställningar af taflor, en från hvardera af nämnde artister; — ett exempel, lika hedrande för dessa sistnämnde, som för fränderna å andra sidan Östersjön, och i sanning efterföljansvärdt äfven från andra håll. — ETT ENGELSKT POMPEJI. En gammal sägen i grefskapet Kent, att i rvärheten af LymneCastle (icke långt från Hythe) en romersk stad blifvit öfverhöljd af ett jordras, har på ett öfverraskande sätt vunnit bekräftelse. Några lemningar efter er ofsntlig mur ledde till närmare efterforskningar, och man hear redan genom gräfningar upptäckt flera fullständigt bibebållna bus. De skilja sig från byggnaderne i Pompeji endast genom särdeles änd:målsenliga inrättningar att medelst varm luft elda rummen. Enligt romerska geografer låg äfven staden Lemenus Portusi närheten af det ruvarande Hythe. (P. T.) — NAUTISK UPPFINNING. I England bar man uppfunnit ett medel att beslå bramsegel, utan att matroserra behöfva uppstiga i masterna. Denna operation vweri ställes med tillhjelp af en på däcket placerad mekanism. Seglet beslås dymedelst af sig sjelf; i samma ögonblick som man nedhalar den rå, vid hvilken det är fästadt, beslås det på två sekunger. För att åter göra loss seglen, behöfves deremot 20 sekunder. Donna till reutiska uppfinningar hörande invention är en af de märkvärdigaste i vår id. Den lär icke vara särdeles kostsam, ssmt kunna envändas både på krigscch kofferdifsrtyg. Upp: fioningen tillhör en engelsk sjöofficer vid namn Cunniogham, amiral Moresbys sekrteterare, — SKJUTNING MOT JERNFARTYG. Försök, an stälda under sir Th. Hastings och kapten Chbads ledning, visa, att Jernångfartyg ej äro af stor prakisk nytta, enär metall-plåtarne, som begagnas till skepps-sidornas beklädnad, ej lemna det väntade skyddet mot 39t. o. m. 84-X:gar, hvarken för fartyget eller manskapet. Redan 1842, 4846 och 4849 gjorles för:ök i Portsa ouths hamn, som Imnade samma 1tslag ; de nyaste, i Juli månad detta år, bekräfta den erfarehbet, att icke blott 8—1t0 tums tjocka jernplåtar, på ett afstånd af400—800 steg, helt och hållet genomborrss s8f vanliga ångbåts-kanoner, utan äfven att vid det motstånd, som de icke omedelbart (utan genom återverkar) träffade plankorna på motsatta si