Aftonbladet – 20 november 1850, sida 3

kringstrykande och vanart förderfvadt barn, finnas ej hos alla husfäder, och? vida färre torde de vara, som äro hugade att åtaga sig ifrågavarands svåra och ansvarsfulla uppdrag, och det torde derföre åtminstone på några orter vara nödigt att större uppfostrings-inrättningar för ändamålet åvägabringes. Framgången dersf beror hufvudsakligen på lämpligt val af uppfostringsanstaltens föreståndare och lärare, på en passanda lokal, som bör vara på landsbygdan. så ett barnen kunna uppfostras till dugliga tjerste hjoa hos allmogen, och ej behöfva söka det, med mora frestelser förensda stadseller fabrikslifvet, och syanerligen på det allmänna intresse med hvilket inrältningen följdes och vårdades af ortens invånare. Hr generaldirektören trodde derföre, ett en såder uppfostringseanstelt ej borde förvaltas af något statens embetsverk och aldramisst förenas med fingvården, hvarigenom barnen inför allmänna omdömet skulle frams:å såsom fårg:r. GSaten synes derföre böra inskränka sina åtgärder till att under iakttegande af behöflig Eoatrol understöija de föreningar för ifrågavarande ändamål, hvilka inom orterna biifvit el!er blifva genom caskilda bidreg bildade, vire sig att föreningen sisom medel valt barcens iniingande hos fosterföräldrar eller inrättandet af räddningsdu3, och ansåg hr generaldizektören kongl. styrelsen böra i undsrdånighet hemställa att Kongl. Moj:t måtte täckas al Rikets Sänder, för besegde ändamål, äska en lämplig summa till sin disposition såsom kreditiv. Och ssulla skrifvelse i enlighet med hr generaldirektörens yttrande i uzsderdånighet till Kongl Maj:t sflåtes, jemte prototollsutdreg, isnefattande referentens serskilda menisg. In filem Cerl Olof Brink.