Aftonbladet – 19 november 1850, sida 2

sitta på en bänk framför bryggeriet och leka om om de ännu vore barn. Den yngste har ett liflöst ansigte, fastän barnsinnets eld glöder bans ögon; den andre är en gammal dräng, som med kärleksfulit medlidande sörjer för honom och bemödar sig att trösta honom. Fråga drängen efter orsaken till bans herres olycka; den gode Kobe skall berätta dig sorgliga saker, visa dig grafven der Baas Gansendonck sofver den eviga sömnen bredvid sitt barn, och var säker på att han ofelbart slu!tar sia herättelse med dessa ord: Högmod är roten till alt ondt! MRRARAERRIEN — Vid franska vetenskapsakademiens sammanträde den 30 Oktober omförmäldes, bland andra uppfinningar och upptäckter, följande: Förbättradt sätt alt tillvarataga qvicksilfver, vid tillgodogörande af qvicksilfvermaim, guldmalm och guldkratsar, afrökning vid förvyllningar, 0. 3. V. Franska ingeniören Violette, bekant genom sina lycksde tillämpniogar af öfverbettad vattenånga vid kolning, bränning af gips och kalk, bakning m. rm., har nyligen med lika framgång användt samma medel för ofyannämnda ändsmäl. Apparaten liknar hufvudsakligen hans redan bekanta koningsugnar, med den skilnad blott, att platsen för kolveden här s af guldamalgamen. Den öfverheitsnde vatgan förvandlar qvicksiifret till ånga, och begge åogorne öfverdestilleres tillsammans i ett fir-lag med kallt vatten. I stället för 2 procent qvicksilfver, som vanligen går för!oradt, äfven vid de bäst inrättade apparater för qvicksiifrets tillvarstagande, blir qvieksilfverförlusten härvid knappast märkbar, och hved som är vistiga:t, ehuru i allmänhet minst uppmärksammadi: arbetaren skyddas från qvicksilfverångorna, åt hvilkas tärande eller förlarsande verkan så många flitiga menniskor hittills blifvit uppoffrade.