Aftonbladet – 18 november 1850, sida 3

RR ensamt eger anklagelserätt vid lagöfvettfädelsör af embetsmänner, äfven emot sjelfva presidenten, men senäten blir härvid domare, hvilken höga myndighet likväl ej får ge sitt åtgörande en längre utsträcksing än att afsätta d2 felande, fär de befunnits som sådane, men hvilkas fel derefier sf laglig domstol i vanliga former upptagas och afdömas. Båda husen förenade innehafva megten att enligt röstpluralitet förklara krig och siu!a fred, upprätta eller upplösa den beväpnade styrkan, som likväl står under presidentens befål, pålägga och uppHäfra skatter, ingå förbund, prägla mynt, hvilket, likasom tull-, postoch allmänna lagväsendet, skall vara Tlikstämmigt öfver hela unionen, hvaremot kongressen ej kan bannlysa någon medborgare, ej upphäfva HabeasCorpus-akten, ej utgifva lagar med tillbakaverkande kraft, ej bevilja företrädesrättigheter, titlär och adelskap; och är dessutom förpligtad ätt årligen genom tryck aflägga offentlig redovisning för unionens allmänna inkomster och utgifter. Presidenten för detta stora folkförbund har uti årligt anslag 25,000 döllårs eller 62,500 rdr bko, och de honom biträdande 6 minrisirarne 6000 doilars eller 45.000 rår bko hvardera. Hvarje representant i båda husen har 8 dollars eller 20 rdr bko dagligen, jemte reskostnader. TI ett förenkladt men sgemverkande helt har derföre detta stora amerikanska samhälle, ledigt och litet betungadt, oupphörligt fortskridit, och följden visar sig i en exempellös utveckling både af de andeliga och materiella krafterne, samti en stadgad, väl beräknad, ehuru enkel borgerlig ordning. Intet land kan uppvisa en så allmänt spridd folkundervisning och ett så stort begär att äfven på detta fält vinna utmärkelse, som detta, hvilket är så mycket mer öfverraskande, ;som man: ej borde. förändra sig, om i da vidsträckta ödemarkerne, dit så många tusende familjer årligen utflytta, beröfvade det ordnade sarihällets undervisningstillfälien och öfriga inrättningar, okunnighet förefanns ibland det nya uppvexande slägtet. Så är emedlertid ej förhållandet, åtminstone blott undantagsvis, ty uppodling och folkökniog ske här merendels så hastigt, att endest få år äro nog inom en bygd för att låta skollärare, prester, kyrkor. och äfven städer, samt ett tillopp förmågor af alla slag, som rikta äfven vetandets område med tidningar m. m., uppstå, och till denna nyskapade bygd leta sig snart både kanaler och jernvägar, som öppra förbindelser härifrån till hela verlden. I betraktande åf de stora allmänna åtgärderne att bilda och upplysa, som på amerikansk grund företrädesvis framstå, kunna vi :derföre ej öfverraskas af att erfara, det Förenta Staterne gifva,skolundervisning i åtskilliga dess delar åt 4,bland 4, men öfverhufvud i hela Unionen: åt 4 bland 9 af dess folkmängd, då Rysslands enligt Berghaus, endast ger denna välgerning åt 4 bland 367 af sin stora. befolkning. Okunnighet. uti att. läsa, skrifva och räkna, i den enkla geografien, historien m. m., räknas derföre här som en ytterlig vanvård af, det uppväxande slägtet. Också. fanns redan är 4840 ej mindre än 47,209 elemeatarfolkskolormed 4,845,244 barn, hvaribland 468,264 der undervisades på allmänr bekostnad, och i hela Unionen::fuanos då endast 549 693 personer bisnå den hvita befolkningen, som ej kunde läsa och skrifva, de flesta häraf likväl invandrade europeer. Detta utmärkta företräde emot uti Europas flesta länder har sin: grund,, efter hvad amerikanarne påstå, uti den afundsvärda saknaden af en statskyrka, hvilken, i förbund med en för mörker stämd regering, genom sina. handtlangare, presterne, eljest der väl snart skulle låta-det undervisade barnaantalet förminskas. Men. äfven för de högre kunsksaperne finnas måingtaliga. stiftelser, då Unionen år 4844 räknade 20 universiteter, 80 colleger eller akademier, 355 theologiska seminarier, 26 medicinska skolor, med flera andra inrättningar. för den högre bildningen, så att hela antalet var 4753, besökte af 46,223 studerande, hvilka inrättningar egde större eiler mindre bibliotheker och andra samlingar, hvartill komma en mängd för de borgerliga yrkena inrättade undervisningsanstalter. Stora frivilliga gåfvor bafva varit upphof till upprättandet, likasom de äro orsaken till det fortfarande beståndet af mängden bland dessa lärdomens och upplysningens. säten, hvilka sprida sina välgörande verkningar i alla riktningar öfver samhället; och likväl höres från så många europeiske lärde, hvilka, bugande för makten både i form af religiös och verldslig myndighet, låta påsätta sig hvilken prägel som heldst, att Nordamerikas befolkning, ej. olik djuren, endast eger en materiel förkojran. De veta ej eller vilja ej veta, att universiteterne och collegerne endast, i grundjord egde år 4840 ett värde af 45, mill. dollars eller 38, mill. rdr bko, och folkskolorn3 79!, mill. dollars eller 198?, mill. rdr bko, samt att många millioner blifvit med glädje friviliigt såsom gåfva framburne för att utvidga just den högra bildningen, då staterns deremot genom lagstiftniog ansett sig på det allmännas. bekostnad böra sörja för den lägre eller folkundervisningen. En väsendtlig skillnad: företer bildningsmetboden emot Europas deru:i, aut t. ex. universiteterne ej förelägga slutliga lärsdomsprof, utan meddela graden efter-den fortgående repetition läraren låterdärjungen undergå, och ett 4-årigt vistande: vid lärdomssätet medför efter, nöjäktiga. repetitioner äfven graden. Så otillförlitligt detta sätt stt odia lärdomen äfyen kan tyckas vara efter europeisk uppfattning, Visa sig nordamerikanarne likväl här, som i så mycket annat, såsom grundliga praktiskamän, emedan studierne dymedelst; oafiåtligen fortgå och: föreläsöingarne afhöras med spänd upprhärksamhet, emedan derföre snårt måste redogöras, uöder det ynglingen vid de europgiska lärosätena oftast är en slapp och tanklös åhörare, och. först emot tentamenstiden börjar ett ifrigåre studium,. men söm då måste bli ett nödtvunget bastverk med alla dess brister, och ett jägtande att endast kunna fernissa ytan af tibgen. Då den nya. verlden hittills haft allt för mycket ättordna vid sin första bosättning, hafv: de sköna konsterna ej kunnat egnas.den uppmärksamhet, hvaraf deinom Europa äro i åtojutande; men. desså vackra. blommor af ett folks fortgående utveckling och förädling, visa sig här emedlertid i :sin-knoppning, och skola nog ej uuderlåta atti framtiden utveckla de inneboende praktfärgerne, cm än både härmed kommer att dröja; och Eåtopas fulländade konst bäruti blir svårast att besegra, då hon är i besittning både af den gamla tidens mästerstycken och de nya mästarnes konstskicklighet. Jemföra vi ru detta Amerikäöska Staternes tillstånd år 4850, emot för ett hälft sekel tillbaka, kan det ej arnat än öfverraska, böru ett folk, utan ladbing af den höga vishet stora embeten och värdigr heter tilldömmas i Eutopa, kunnat, öfverlempadt. åt sig sjelft, utveckla en så, stor verksamhet ialla rigtningar, att det med all rättvisa miste. tillerkännas priset för ådagslagdhögsta förmåga isundt omdöme, ren uppfattning af menniskans ändamål, OCK en restlös ansträngning att binna detta mål allt närmare, och att på förädlingens väg oupphörligt fortgå i det kommande. . Huru. annorlunda gsstaltasig ej. mängden af Europas nationer, med sina oräkneliga menniskoförmågan inskränpkande stadgar och hinder, med sin i flera länder till en afgudatillbedjan -stelnad gudstjenst, som rädes vid aut inslöppa någon på forskningens område; med sin verldsliga makt; en sansa ni dähöeläfe af annan form, der de nrivilegi