Aftonbladet – 18 november 1850, sida 3

UA AR Ana RR AT BARA RAR RR ARA Fp ning, i sammandrag efter nyare uppgifter, af P. O. Winqvist; Sedaare delen, Stblm tryckt os Dahlström 1850, 488 sidd. 8:o å 2 rår 16 sk. bko. Redan när första delen af hr Winqvists geogrefi utkom, sökte Aftonbladet göra allmänheten uppmärksam på detta erbete, som till sin plan vieserligen icke har något eget i och för sig sjelf, men likväl i Sverige för närvarande är ensamt i sitt slag. Ea förening af geografi och statistik i mera utförd skala ser man ej sällan i tyska, franska och engelska verk; och några äldre, numera ur bokhandeln försvunna larbeten funnos äfven på svenska, som i visst fall kunde sägas motsvara detta. För närvarande existera bär visst också geografiska läroböcker för undervisningsverkeas behof; och 2 dem hafva statistiska notiser blifvit inrymde efter behofvet. Men hr W:s arbete är likvä! 1 dessa begge afseenden vida mer genomfördt, och egnar sig derigenom till en bok, ej blot för studerande skolungdom, utan äfven, och ännu mer, för äldre personer inom de bildade klasserna, som önska eller bebölva underrät: telser om folkens och ländernas tillstånd och beskaffenhet öfver hela jordklotet; och dettz efter de nyare, tillgängliga uppgifter. Efter hvad man iezhemtat af företalet, utgör br W:s geografi frukten af fleråriga samlingar och studier; och att den af förf. blifvit utarbetad con amore, erfar man snart på många ställen af sjelfva fråmställhingssättet. Detta utöfvar af naturliga skäl en behsglig inflytelse på läsaren, och gör att en bok, som eljest inom detta fack vanligen utgör en ganska torr lektyr, här blir underhållande och mingenstädes kan läsas för nöjet lika mycket som för nyttan. Den sist utkomna delen innefattar beskrifningen på Asien, Australien, Afrika och Amerika, hvarigenom det hela således nu är komplett. Då man har sig förfns frisinnade och menniskovänliga stämning bekant, faller det sig. ganska naturligt, att framför allt efterse huru ban yttrar sig öfver de Amerikanska förhållandena, och i synnerhet hvad han tänker om Förenta Staterna. Hr W. förklarar ordagramt, att han är isgenting mindre ,än anhängare eiler förfäktare af republiker i allmänbet, det är det goda iblsnd vårt slägte, hvar barskådar det, han önskade framhållan o.s. v. Icke heller vill han bli ansedd som en värfvare för utvandringslusten, då vårt Sverige i sig sjelf, med sin glesa befolkning, och sina vidsträckta, ännu ej vidrörda, både odlingsbara och fruktbara trakter, väl beböfver sina söner, då det ej sjelf är annat än ett gammalt nybygge... Då läsaren bar allt detta i sigte, och i följd häraf måste anse br W. opartisk, när han, på grund åf säkra källor, talar godt om Förenta Staterna, intresserar det så mycket mera att höra honom i dessa ämnen. Vi tillåta oss derföre några utdrag i hithörande delar, hvarigenom vi ock med detsamma komma i tillfälle att meddela läsaren några prof på hr W:s stil och framställningssätt. Hr W. gör sid. 326 o. följ. en kort skildring af desså staters uppkomst, ifrån en början, som för icke mer än knappt 250 år tillbaka var så ytterst liten, att detta lands och folks sedermera vunna utomordentliga både andliga och lekamliga förkofran måste förvåna hvar och en, och väcka tanken på grunden tili en gå fördelaktig händelse. Skildringen innehåller väl ingenting nytt för den som särskildt i dessa ämnen är mera kunnig och hemmastadd, men skall säkert af flertalet inhemtas med nöje... Sedan hr W. i det föregående omtalat att Unionen nu räknar öfver 23 millioner menniskor, samt. omtalat deras olika nationalupphof och religionsskiftningar, säger ban: bDessä mer än 23 millioner menniskor, härstam mande från de öfrige verldsdelarne; uppträdde från första början vid slutet af 16:de seklet uti några få personer, hvilka, i tanka att finna guld, landade på kusten utmed Atlantiska. oceanen, men, bedragne häri, återvände, och först år 1607 nedsatte sig en liten flock utvandrare, af Knappast 4100 själar, såsom äkerbrukare på den fruktbara jorden. Redan i Oktober år 4609 hade detta antal ökats till 500-personer, men hvilka genom; brist på tillförsel af födoämnen, strid. med infödingarne och sjukdomar, om våren år 12610 såmmansmält. till 60 personer. De inre både borgerliga och religiösa oroigheterne uti England och Skottland, vid det sjuttonde seklets början, förökade emellertid ånyo hastigt den lilla hopen, och svenskarne samt holländarne bidrogoäfven, genom anläggning af kölohier i dessa trakter, att utbreda. odlingen. Den öfvervägande folkströmmen kom likväl från. Storbritannien, hvarmedelst det odlade landet fortfarande utvexte efter brittiskt mönster, undanträngande eller upptagande i sig de öfrige nationaliteterne. Så :fortvexte.det nya samhället och visade jätte-lemmar redån vid sin första daning, då det snart famnade: landsträckor flera gånger större än det brittiska moderlandet. Ewt jert tillopp förökade oupphörligt folkmängden, genom förorättade; förföljde, orolige eller nyhetslystne europeer, tills den år 4753, oberäknadt indianerne, r:knade 4 046 000 ihdivider. Redan under första tiden visade sig detta sjelfständiga väsen, som utgör grunddraget i den brittiska karakteren, och kolonierne utbildade sitt hemlands plägseder i likenliga former, med samma kommunalväsende, jury:omstolar, representation m. m., och gjorde sig mer och mer osfnängige uti sina behof och sina åsigter. I detta spända förbållande påskyndades skiljsmessån från moderlandet genom det brittiska kabinettets oöfverlagda. åtgärder, och utbröt år 4773: uti Boston ett formligt uppror, bvilket likt utbredt tunder spred sig till alla staterne, hvars följd blef en till, den 5 September 1774 sam mankallad generalkongress, på. hvilken representanter från 42 stater möttes i Philadelphis, hvilken konning, men fordrade erkännande af hestämda frioch medelst en oundviklig följd, hvilket ef:er vexlande ombyten upphörde först den 24 September år 4782, genom britternes medgifvande af Förenta Staternes fullkomliga sjelfständighet. Dessförinnan, och midt Jersey, Pennsylvanicn, Delaware, Maryland; Virginien, Norra och Södra Carolina samt Georgien, under den högbjertade Washingtons presidium, emellan sig sfslutat en unions-akt, den 7 September 14778. med en för vittra förhållanden gemensam förgress likväl ännu bjöd britterne banden till försorättigheter, som likväl förkastades. Kriget blef dyunder vapenbraket, hade de 42 staterne New-Hampshire, Massachusetts, Connecticut, New York, New-1