Aftonbladet – 13 november 1850, sida 2

grund af de upplifvade förhoppningarna om en vänskaplig öfverenskommelse, var majoriteten af K. M:ts rådgifvare icke af den åsigten att tiden var inne att göra hela den preussiska hären tillika med Jlandivärnet mobil, för att bereda sig till ett allmänt krig, och att såmedelst bjelpa till ait framkalla detsammas utbrott. För kort tid sedan skulie dock mihända detta beslut icke desto mindre hafva varit oundvikligt; men i följd af de sednaste förhandlingarnes karaktär och resultat syntes det icke nödvändigt, och då sådant icke var oundgängligt, syntes det allmänna europeiska intresset, såväl som det preussiska, förbjuda ett dylikt steg. Dessvärre har bland kronans rådgifvare intv ädt en oenighet, som beklagligtvis kunde blifva af betänkliga följder; men hvad än må ske med hänseende Ull personerna, boppas vi dock att den sak hvilken båda partierna, om än med olika medel, förfäkta, nemligen Prcussens ära och intresse, skall å ena sidan lika säkert betryggas på fredlig väg, som man å andra sidan trott sig endast kunna vinna detia ändamål medelst krig. Åsigterna voro således icke skiljaktiga i uppfattningen af det praktiska intresset, utan endast i åsigten om de fremmande makternas nuvarande afsigter. Gifve Gud, att de måtte få rätt, som hyste föriroende; såvidt misstroendet varit på sin plats, måtte Försynen åtminstone, vid framtida möjliga konflikter, icke åta de förtroendefulie komma på skam Berlin dan 3 Nov. I går förmiddag hö!l ministeren rådpligningar på Beilevue, under koPungens presidium, och man emutser utgången deraf med största spinning. Sisom vi erfara, PMivistades dessa vigtiga öfverläggningar äfven af prinsen al Preussen, Resultatet kan anses för alldeles agörande. en åsigt gjorde sig gällande, att det icke var öfverensstämmande med nationers ära och intresse att, under förhållanden så ogynnsamma som de närvarande, börja ett kriz, utan någon allierad och utan nål; ett krig, hvars utgång ej biifver gynnsem. Ett anfalt deremot ska!l Preussen bemöta med beväpnad hand, och af sådan anledning äro de kurhessiska provinserna Kassel och Fulda allaredan i detta ögonblick besatte af preussiska trupper. Isynnerhet skall inrikesoch krigsmiuistern hafva uttalat sig emot vidare rustningar, när det ej var fråga om ett bestämdt krig, och att de ej ville rösta för ev politik, som sku:le leda både till underhandlingar och til ett krig. Hr v. Radowiz ingaf vid mötets slut sin afskedsantökån, som blifvit antagen. Hanau den 4 Nov. Under furst Thurn och Taxis öfverkommando hafva 8000 mean böjerska och österrikiska trupper inryckt i Kurhessen; 3300 man hafva qvarstannat i Hanau och resten dragit till Gelnhausen. Det tredje kurhessiska regementet har afgått till Bayern. Den 2 Nov. Belägringstillståndet är proklameradt, vapnen skulle aflemnas inom 12 timmar. Ka:sel den 2 Nov. Preussiska regercenten hafva inryckt i staden, nemligen det 18:e infanteriregementet och det 12:e hussarregementet. Tre regementen väntes ännu. S mma dag förbunds:rupperna inryckfe i Harau, kungjordes tveme proklamationer, den ena af kurfursten, den andra af förbundiskomfeissarien, grefve Rechberg. Knappt hade da blifvit uppslagre förrän folket nedief dem. I sia proklamation uttalar kurfursten sitt förtroende till folket (!) och försäkrar, att de fremaarde truppernas inryckande endast skeit föratt återföra det lagliga tillståndet i landet. Wuärtemberg. Enligt teiegrafdepeseh har inkaliandet i nat öring ef permitterad militär bifvit beslu:ad; alla regementer skaile göras fallt aliga. Baden. Det bekräfter sig att de preussiska trupperna lemna Baden. Köluische Zeit meddelar att en by afdelning preussiska hus:sarer befinner sig på marsch från ThÖringen till storhertigdömet. Scehsen. Hos bestyreisen för Leipzig-Dresden-jernbanen har regeringen gjort förfrågan om transport af 18,0f0 man. Alla processer i :ryckfrihetsfrågor skulle inställas intill dess den af de sachsiska kamrarna redan antagne Jeg blir kungjo rd, hvarefter jurydomstolar uti tryckfribetsfrågor komma att upphöra. ÖSTERRIKE. Wien den 2 Nov. Ut den tyska frågan råder fullkomlig harmoni mellan Österrike och Ryssland. Utom Radezky äro flera andra ge neraler kallade till Wien för att deltaga i ett krigsråd. Ehuru förmedlande förslag bufwvil gjorde af Preussen, synas de dock oantagliga emedan Preussen vill lägga hinder i vägen föl förbuadets nödvändiga imervention i Hessen Krig eller fred bero af antagandet eiler förka stondet al Österrikes mot! förslag. Neue pr. Zeit., meddelar från Warschavu att Österrike förklarat, att det icke önskar krig med Prevssen, men att det, i händelse inger öfverenskommelse kan träffaa med Preussen skall, på grund af det i Bregenz afslutade för: drag, se sig nödsakadt att uppställa en armt af 200.000 man, hvaraf Osterrike sjelf uppsätter 130,000, semt Bayern och Wärtember; 530 000. RYESLAND ocH POLEN. Kejsaren har lemnat W rsebau ratten emellan den 29 och 30 Oktober för att återvända vill Petersburg. Från polska gränsen skrifve: i Avgsb. Allger. Zeit. att planen alt den I