Aftonbladet – 8 november 1850, sida 2

Om reformen i de akademiska konstitutionerna, Andra artikeln. Det finnes vissa frågor, som den stora allmänheten i borjan är böjd att betrakta såsom mera fremmande för sin uppfattning, emedan deras benämning synes beteckna en specialitet. men som likväl vid närmare betraktande finnes genom en kedjeföljd af orsak och verkan på det innersta ingripa i hela nationens moraliska lif; och af denna egenskap är visserligen frågan om de akademiska konstitutionerna, som åsyfta att reglera orgånisationen och styrelsen af landets högre bildningsanstalter. Det kan icke erfordras mer än det vanligaste sunda förstånd för att iase, att det är af allrahögsia vigt för det uppvexande slägtet i ett fritt land, att äfven vetenskaperna vid de högre lärosätena få lefva i den atmosfer af fri utveckling, som ensam kan försäkra om bildningens framskridande. Hit hörer då äfven såsom ett oundgängligt vilkor, att lärareplatsernas anordnande och befordringen till desamma äro ställda på ett sådant sätt, att icke favoritismen och lyck: sökeriet må dervid kunna taga förstegei framför den sanna förtjensten. Af denna orsak halva vi trott ati en närmare gr.nskning af det för slag, som nu är under öfverläggning i afseende på en reform i universiteternas organiska lagar förtjenar följas med en noggrann uppmärk samhet af hela publiken. I slutet af näst föregående artikel nämnde om den lagbetstämning i förslaget, som berät tigar kansleren att göra extra ordinarie pro fessorer, och vi yttrade tillika, att denna be stämning är af stort ipflytande. Det ken vis serligen invändas, att icke kansleren, utan ko nungen, tillsätter dettaslsgs professorer, eme dan det heter i lagparagrafen, att tillsättande a extraordinarie professor.i en eller annan ve tenskap ankomme på Vårt afgörsnde, uppå Can cellerns framställning., Men hvar cch en be griper, att i denna paragraf det ligger mindr vigt på Vårt (Regeringens) görandes, än p