Aftonbladet – 7 november 1850, sida 1

Handelspolitiska betraktelser af linut Bonde. (Forts. fr. gårdagsbl.) Vårt handelssystems historia i några korta drag har författaren äfven skildrat såsom oss synes från en riktig synpunkt, pag. 33. Den uppgift, förf. efter kommerskollegii berättelser meddelat, pag. 34, om fabrikernas antal i Sverige, synes påkalla ett upplysande tilllägg. Förf. har nemligen här, för att visa huru ett liberalare tullsystem verkat till de inhemIska fabrikernas tillökning, nemligen 1177, som Ide utgjorde före 1824 års tulltaxa, till 2496 fabriker med 22,197 arbetare, och ett tillverkningsvärde af 20,920,8569 rdr år 1848. Slutsatsens riktighet kan icke jäfvas. Men om man å andra sidan från det sistnämnda tillverkningsvärdet afdrager den andel som deruti upptages af socker-, bomullsgarnsoch klädesfabrikerna, och hviltet torde uppgå till mer än 73, med en tredjedel af arbetarnes antal, så fioner man att alla de öfriga så kallade fabrikerna här i landet i medeltal icke tillverka för 500 rdr bko hvardera, i fall sjelfva uppgiften är tillförlitlig; och denna omständighet, i förening med den ringa andel af hela befolkningen som fabriksindustrien upptager, utgörande bloit vid pass 3, procent deraf, utvisar huru mycket ännu återstår oss i det nödvändiga vilkor för produktion, som ligger i en ändamålseniig arbetsfördelning, i förening med kapitelstyrka. En ganska god anmärkning förekommer paz. 36, angående möjligheten att af landtbruket vinna en lika stor om ej en större afkastning, än af stadsmannarörelsen; och den jemförelse, som här göres mellan fördelen af fsbriker och modernäringen, förtjenar läggas på minnet. Inom den engelska pressen har i detta hänseende på de sista tvenne åren förts en särdeles lärorik diskussion om fördelen af så kallad high farming, d. v. s. ett åkerbruk, drifvet med fullt tillräcklig kapitalstyrka och med användande af samma skicklighet och kunskaper, som anses oundgängliga för en väl skött fabrik. Resultatet af denna diskussion har i England blifvit en allmän öfvertygelse derom, att intet fält är på en gång så tacksamt och så säkert för ka pitalers och arbetes användande, som jordbru ket, hvilket ock der haft den påföljd, att kapitalerna mer än någonsin vändt sig åt det hållet, oaktadt den täflan jordbrukaren i England måste u!härda med främmande spannmål, efter afskaffandet af den prohibitiva spannmålstullen. Uti kapitlet om klädesoch yllemanufakturer söker förf. ådagalägga, att våra klädesfabriker skulle väl kunna bestå och äfven tilltaga med en importtull af 1 rdr 32 sk. pr skålpund. Härvid motiverar han å andra sidan, såsom det synes på goda skäl, den åsigten, att tullen på ull borde nedsättas till 2 sk. bko pr skålpund för den finare och att den jutska borde få inkomma tulfritt. Hufvudskälet är att den svenska ullen redan nu vanligen står lägre i pris än den utländska, och att skyddet af den hösre tullen sålunda är imaginärt för landthushållaren och endast tynger fabrikanten och konsumenten. Han lägger dock på samma gång behörig vigt på behofvet af en i större skala ordnad ullsortering. Åt linspånaden ach linneväfverierna egnas ett temligen utförligt kapitel, med några upplysningar om machinspånad af linnegarn. Vi förbigå emellertid detta, såsom mera afseende en specialitet, hvars afhandlande i och för sig skulle upptaga ett alltför stort utrymme. Det vissa torde vara, att linodlingen i vårt land ännu på många år icke kan bedrifvas med fördel såsom hufvudindustri, om ej på nyplöjningar, så länge gödseln är otillräcklig för foderväxternas uppdrifvande, och att vinsten af költ, smör och ost på det hela blir större än på lin, med användande af samma arbete och kapital. För linnefabrikationens uppmuntran vore således i vår tanka tullfri införsel af lin tills vidare det bästa medlet, utan att det skulle skada landtbrukaren, som genom att mera vända sig åt boskapsskötsela finge medel att förbättra sin jord der den nu af linet utsuges. Ur kapitlet om bomullsindustrien kan det måhända förtjena att citera hvad förf. nämner om kostnaden af det skydd som tulltaxen för närvarande lemnar bomulls:pinnerierna, och på srund hvaraf förf. yrkar nedsättning af införseltullen på bomullsgarn från 5 till 3 skillinsar: Å Statozs årliga tillskott, (genom garntullen), för att skydda derna industrigren är icke ringa. Epnligt kommerskollegii berättelse funnos år 4848 Sverige, 45 st. mesaniska bomullsspinnerier, der, amma år, 4,647,150 garn tillverkades. Som garnet bär en införseltull af ö sk bko — så uigär tyddstullen för denna qventitet en surama af 484 078 är bko. Enlist de för oss lig Hj 2 öfver ett ter uppgår ter n jöbris af 40.000 spioslar, Gil 28 L 47 ä d. jer tillverkas i veckas: 40.000 EB af MM 53 eller 44 000 I af MM 00