Aftonbladet – 31 oktober 1850, sida 2

biter, tag du imarkisen på din lott; jag skal! örja för sennos; hör väl efter när det båses i pipan. Er, sennor.. sade han till mig, i det han gaf mig ett ljus, skall jig föra upp på ert ram i första och enda våningen af mitt hus. På fönsteriuckan är ett litet hål, bvarigenom ni kan so allt, om det roar er, mena öppaa dena icke; stråtrvöfraraes kulor skola icke respekiera er mer än 0:s. Här har ni några goda havanacigarrer att fördrifva tiden med. Bu:nas noches! Mitt rum var ganska elegant möbleradt; det innehöll ea gammal spansk spineit från det sjuttonde århundradet oca en liten samling af utmärkta spanska böcker, som vittnade om deres ägares bildnivg och goda smak. Knappast bade han satt ljuset på ett Ltet inlagdt ebenao!sbord från sextond2 årbundradet, förr än tvenne signaler af en pipa bördes inifrån skogen. Dan Rimoda bleknade och utbiåste genast ljuset. Hans ansgie drog sig tillsaramans och med allvarligaro och Ujupare ton än eljest sade han: Der äro de; nu skall leken begyana.n Hollah Il Låt hastigt upp för auktoriteterna i Texas! Ramon! Vakna uppl I lagens namn uppmanar jag dig att utlermna den spion, som sökt sin tillflykt hos dig! Känner du mig icke, uslinz? Jog är Peters, general Peteislo Tappre generan, svarade Don Raaoa genom porlen, I ca ian ödmjuk ton, p1let är mig verkligen omöjligt att öppaa. Skogen hvizlar af vargar och jaguarer. Jag will icke låta mig uppslukas af dessa vilda djur, min tappra vän! Hör ni ieka hur nina hundar tjuta ? Anser du mig för en narr ?, svarade gese ralen rasande. Jag befeller dig att öppaa, eller eck sticker jag ditt hus i brand. Känner du icke Peters? Vet du icke hvilken jag år?, sPeters är en tiggsren, svarade Don Ramon lagat. Han är en bof, och om icke mina bun