Aftonbladet – 30 oktober 1850, sida 3

tänkesätt uti allt hysd scom rörer vår märkvärdiga bränvinslagstiftning äro för väl kända, för att iringaste mån behöfver befsras, det nådig sanktion härå skulle vägras. Vi hafve sagt att en dylik förändring är högst nödvändig. Oss tillhör derföra att styrka det, sti bevisa det. Detta är lätt. Dessa bovis skola ej grundas på några ovissa suppositioner, utan på bestämd erfarenhet af ekonomisk och moralisk försämring hos den befolkning, som närmast omger dessa många handelsbodar med sin enorma bränvinsförsäljning, kannvis och i minut. Det gamla ordspråket: Tillfället gör tjufvea,, är om någonsin här tillämpligt. Man känner folkets benägenhet för bränvinsnjutning så ofta tillfälle dertill ges, och hur den eggas af blotta tillfället; man känner hur denna benägenhet, med ständigt tillfälle för dess tillfredsställande, inom kort tid urartar till en sådan passion, att man hellre, till bvad pris som helst, släcker bränvinstörsten än stillar hurgren: huru en under detta olyckliga begär blifven slaf ej frågar efter sin egen, bustruns, barnens nakenhet och bunger och husvill bet, blott han för det närvarande kan tillfredss!äl!la sin lusie. Sisom de yppersta tillfällen härtill stå här ibland oss desse, i detta afseende olycksbringande, förderflige och föraktlige handelsbodar. Här får mar bränvin icke blott för penningar, utan då desse saknas, emottages gerna i utbyte hvad heist bonden, torparen, backstugusittaren, ja tiggaren kan ha till hands ef spannemål, ul. lin, ost, ägg, smör, kött, fläsk, på hvilket allt handelsmannen sätter priset ochisom han derefter med utomordentlig vinst afyttrar. Behöfve vi här närmare utveckla följderna af allt detta? Behöfve vi säga ett enda ord om hvart allt detta bär till slut? Nej! Men endast detia vilje vi hafva tillagdt: exempel saknas icke derpå, huru tjenarne tillgripit spannemål i husbondens sädesbod och barnen i fadrens, för att hos br handelsmannen tillbyta sig bränvin — ja ock huru sammanskjuten fetrigzsäd å allmänt förvaringsrum för sådant ändamål tillaripits. Förr hafve vi haft att kämpa mot lönnkrögeriet, det har varit lättare, dess idkare hefva haft lagen emot siz. Våra nya handelsmän hafva lagen för sig i det fall, att de hafva rätt att sälja kannvis. Men med bibehå!lande ef denna rätt, skall ingen mensklig makt, bodde länsmananen än ett stenkast blott från handelsboden, kunna hindra dem att willika sälja i minut. Oförskämdheten och trotset mot bestående lag har på vissa ställen gått så långt, att jungfrumåttet och glaset fionas på boddisken ständigt till hands för kommande och gående, hvilkas antal är stort af män, tjenare, qvinnor och barn. Nej, detta nya samhälisonda skall aldrig i sin olyckliga fram fart kunna hejdas, utan att detta nya slag af krögare och öfver sin vinst på andras bekostnad, skada och förderf, ofta uppblåste och högmodige herrar, äfven få lagen till alla delar emot sig; ty icke må man tro, att förestillningar och varningar, i Guds och mensklighetens namn, här verka något; detta ha vi försökt, men förgäfves. Menni kor som hafva hjertan att lefva på andras skada och förderf, synnerligast då de här finna en källa, till och med till rikedom, skola alltid finnas för dylika oåtkomlige. Det fins derföre intet annat medel, än att de rent af vid höga böter och sine handelsrättigheters förlust, förbjudas, att med bränvin och andra spritdrycker drifva handel. Vi förnye derföre vår förut gjorda anhbållan, det ville hvarja sockennämnd, som med oss delar denna sorgliga erfarenhet, ge sin opinion tillkänna, förena sig med oss, och, såsom vi ämne göra, lägga sin orts riksdagsmän på bjertat, det de vid blifvande riksdag, gemensamt ville verka för dennas högst vigtiga och nödvändiga förändring i den nya förordningen om fri handel på landet, Vi äro öfvertygade, att redaktionen af Sveriges mest spridda tidning, Afionbladet, icke skall neka hvarken denna uppsata eller dylika i samma ämne rum, oaktadt deras prohibitiva riktning, ty hvarken kan eler bör Aftonbladet eller någon annan tidsing, hvars ändamål är att verka för ew helt folks väl, vi!ja förorda en liberalism, som är till fördel för endast några få, men till skada och förderf för tusende, tusende till tredje och fjerde led. Vi beklage högeligen vårt kära fosterland, om dess lsgsiiftning så småningom skulle komma att viza ifrån Guds eviga lag, som visst icke tillstädjer att förderfva sta näst: Hvad frälsekrogarna voro för krozobrännerierna i Gustaf den Tredjas tid, det äro våra nya handelsbodar med deras bränvinsförsäljning för ångbrännerierna i vår tid. De förre hafva nått sitt slut och fått sin dom; da sednare skola uck i omskrifaa hänseeade nå sitt sluti och få sin dom. Låtom oss hoppas dat, och verka! för det, på det stt ett väsendtligi hinder för folkets. illväxt i både sedligt, krijtligt och ekonomiskt afseende mät:ie undanrödjas. G. Thorsander, F. P. Kierta, komminista: i Tengened ef ordförande för sockenSkara stift. Ordförande i nåimaden i FrämmeLängaums sockenstads socken af Ekanämnd. raborgas lån. J. Carlson, Erik Flixt, lendtbruksre och ordföranordförande i Malma s80cda i Hyninge sockenkenbämnd af Tengepämnd af ofvannämde neds pastorat. pastorat. Magnus Andersson, A. J. T. Ostvald, ordförande i Tengeneds ordförande i Frökärna: sockennämnd. sockennämad. bosse VOEQ on ER Oo