Aftonbladet – 30 oktober 1850, sida 1

Hvad är väl landskultur och lardsförbättringar för den? Sjelfva anarkien rörer den icke, tvärtom; just i ena grundlig anarki börjar den först att befinna sig rätt väl. He Hasseppflug bar verkligen bringat dets långt, att visa för det tyska folket en regering, som vänder allt ifrån sig, som förlorar allt — hufvudstad, foörkmyndigheter, skatter, polis, domstolar, soldater, 1i:l och med sjelfva generalstehben — en regering, som har ingenting öfrigt mer än sin vansinniga absolutism. De förtroendefulla under de begge sista åren ville icke se resktionen; restaurationsmännen kunde icke se hvad ds framkalia, emedan raseriet förblindar. Hessen består, äfven utan denna regering; består, i trois af all anarki. Men — hvad blifver väl af regeringen utan Hessen? UTRIEES, PORTUGAL. Ifrån Paris skrifves, att engelska sändebudet derstiädes tiilkännagifvit åt franska utrikesministern, att lord Palmerston hade den afsigten att förelägga vår regering ett ultimatum i afseende få doktor Cailleys reklamation om ersättning för på Madeira lidae förluster, samt, om det ej antages, genast börja fiondtlirheter mot Portugal. i FRAÅNERIKEE. Det nämndes i gårdagsbladet att f.d. finansministern uppträdt med en vederläggning mot pasquillförfattaren Tirels kalomnier. Goudchaux har i sin förklaring äfven upplyst att han aldrig uppburit någon sorts arfvode eller ersättning af hvad slag som helst för den tid han innehade ministerportföljen. En annan af 1848 års män, Pinard, appellationsråd i Paris och f. d. republikens prokurator vid Seinedomstoler, her likaledes uppträdt med en förklaring, hvari han i alio vederlägger Tirels uppgift att han aldrig begagnat de kongl. vagnarne. Franska regeringen har på många sätt visat sin ovilja för nationalgardena, i det att dea på en tid upplöst det ena efter det andra. Nu har turen kommit till två nationalgardesbataljoner i Villeneuve-sur-Lot, om hvilkas ofördröjliga afväpning order nyli en blifvit gifna. Anledningen uppgifves icke. Franska tidningar berätta i öfrigt att ovanligt mycket snö redan fallit i nejden af Jura och Pyreneerna. TY2ELAND, Märchen den 19 Ost. Neug Mänschener Zeitung, bade i går ett krigiskt manifest emot Preussen. Det heter deruti bland annat: De preussiska organernas skrän gifver tillräckligt bevis på, att man i Berlin ganska väl inser, att den tid är förbi, då man i Tyskland uteslutande lyssnade till preussiska diplomatiers högtrafvande fraser. Vi hafva redan fått nog af ord, och tiden till handling är inne; det skall ändtligen visa sig om rätt och heliga fördr2g ännu gälla något i Tyskland, eller om det är öfverlåtet åt Preussens godtycke att, såsom supremus avbiter, förfoga öfver Tysklands historia samt begagna detsamma för vinnandet af enskilda preussiska intressen. Ögonblicket är inne då det heter: Antingen — — — eller — — —, Det måste nu sfgöras, om ännu hela Tyskland står öfver den enskilda medlemmen, eller om en enskild medlem står öfver hela Tyskland. Med andra ord: om Preussen shall för frarntiden vara tyckt eller Tyskland preussiskt. O-äkerheten, vacklandet hit och dit, den diplomatiska skriftvexlingen, hafva fortfarit länge nog och förvirringen her kommit till sin kulminationspunkt; lösningen kan och får ej längre uppskjutes. Ännu är det tid Ännu röcka de förbundstrogna regeringarne Preussen den tyska brodersbanden till försoning! Men det är i elfte timman; må dess manande klockslag icke ohördt förklinga, på det ej den tolfte må bringa oss den dystra midnatten i stället för en klar middag! Ut Preussens hand ligger nu så till vida afgörandet, som det beslut dess regering fattar skall afgöra, huru tärningarn2 komma att falla. Det kan följa klokhetens röst, eller också gilva gehör åt ett öfverdrifvet förtroende till sin makt, och ett gränslöst förstoringsbegär: gifve Gud att det gör rätta valetl I går har befallning afgåit om den 2:dra armåkårens mobilisering till Wärzburg, hvarest dess kommendant furst Taxiz3 redan skall hafva inträffat. Såsom det uppsifves skall denna kår disponeras långs åt Mainlinien och stöda sig med sin högra flygel mot det strategiskt vigtiga bergfästet Rosenberg vid Kronach, på hvars iståndsättande och försvarande, såsom bekant är, Napoleon år 1806 fästade stor vigt. Från Wirzburg och Bamberg skall kåren kunna firses med lifsförnödenheter. Hästuppköp för armåen är snordnadt. Mana synes i krigsministeren vara beredd på denua ermåkårs vistanda en längre tid på fremmande botten, och den erhåller en fullständig kricsutrustning. Men irots allt detta och trots den krigiska artikeln i oMänehener Zoitung vill dock iogen på atlvar tro på ett borgarkrig. Från det bekymmer, som ofvannämndea tidningsartikel uppväckte, har man redan repat sig, sedan de nya ste underrättelserpa från Wien och Beriin för ingen del låta krigiskt. Till sluts felas äfven nos oss, liksom 1 vissa andra länder, hufvadsaken vid ett krigs förande: penningar. Be. dröfligt är i alla fall att, genom dessa y rustningar, hundratusenden, ja måhända milliorer, Ultagas ur statskassan. ITALIEN, Den i Turin utkomn: Udningen Opirione för den 12 Okt. innebålier följande: ,Man skrifver från Milano den 7 Oktober: På Sommas filt her en märklig hindelse tilldragit sig. Un det att marskalk Radetzki, omgifven af en talrik svit, bevistade dere ungerska regimenters manövrer, föll en nösra staäahsofhioer träffad af en Sten. såm af da a