Aftonbladet – 25 oktober 1850, sida 2

larehöfdingen. Medlen brydde honom föga blott han kunde vinna sitt ändamål, och detta ändamål var att förjaga Buenos Ayres-männen från Montevideos område. Det var då, som Artigas samlade alla de utvägar landet erbjöd, och slöt förbund med det slags amerikanska zigenare, som kallas Gauchos. Det var ett slags heligt krig, som Artigas förde; också förmådde ingen motstå honom — hvarken Buenos-Ayres krigshär, eller det spanska partiet. Han hade uppkallat den råa styrkan tiil strid emot inteliigensen. De som befarat denna återgång till barbariet, hade icke irrat sig. För första gången sågo vilda lösdrifvareskaror, utan organisation, sig här förenade till en krigsmakt, under en hårförares ledning; när Artigas tog diktaturen inträffade för Platastaterna ett tidskifte, som bade tycke af sanscullottismen i Frankrike år 1793. Montevideo såg sig beherrskadt af en svärm barfotingar med vida båtsmansbyxor, trasiga ponchos), slokhattar på ena örat, fåstade med tagel, och skotska dolkar. Montevideo var då skådeplatsen för vidun-. derliga uppträden, stundom löjliga, någon gång förfärliga, och de förnämsta samhällsklasserna funno sig som oftast vanmäktiga. Artigas, med mindre grymhet och mera mod, var då hvad Rosas är nuv. Så nedsliende än Artigas diktatur var, hade den dock sia lysande och nationella sida, nemligen dels striden med Buenos Ayres, hvilket besegrades ständigt och hvars inflytande han slutade med att afvisa helt och hållet; dels det ihärdiga motståndet mot den portugisiska krigestyrka, som inbröt i landet år 1815. Såsom svepskäl för detta inbrott anfördes oordentligheten af Artigas styrel:e, från exempiet hvaraf nabofoken måste räddas. Emellertid var det just denna oordning som fördubblat det spanska partiets styrka. Men de bölsre klasserna inom landet önskade att segern måtte förläna väldet åt por:ugiserna, och kulva nn I) Mantel af rundt tygstycke, med ett hål i midten, hvilket trädes på balsen.