Aftonbladet – 24 oktober 1850, sida 3

kuade verkställas än då modren skulle undergå sådan bestreffaing, som dea pigan Holmström ådömde, helst erfarenheten skulle viset, att fosterförälAravård snarare erbölles för mindre barn, då ersättoingen för omvårdnaden kunde påräknas längre tid, än då fråga blott vo e om en tid af vissa veckor, äfvensom för anskeffanda af vård åt lifdömd fånges barn längre råderum vore att tillgå under den fångnes beredande till döden, än vid verkställighet af bestraffaingz med fängelse vid vatten och bröd, hvarmed uppskof genom fångens qvarhållande i häktet förmodades icke utan ansvar kunna ega rum; på grund hvaraf och då konungens befallningshafvandes skyldighet, att anskaffa vård åt pigan Holmströms barn under modrens straff.id icke varit så ovilkorlig, att något förhållande ej kuocat hiadra dess fullgörande samt laga hinder deremot mött, och det med sådant förhållande icke varit konungens bafallniogsbafvande tillåtet, än mindre dess åliggande, at! i häktet qvarhålla pigan Holmström, hr landshöfdingen Lorichs och landssekreteraren de Laval yrkat, att advokatfiskalens anvsvarspåstående mätte o gillas under förmenande, att om de äfven skulle an ses hafva gjort sig till något ansvar skyldige, 9:de kapitlet 5 S u:sökningsbalkea icke vore tillämplig, enär konungens befallningshafvande icke gjort orätt af uppsåt, hat eller afund, för egen vwioning eller androm till viljes. Hofrättens utslag häröfver intaga vi ordagrannt, så lydande: Detta med hvad mera handlingarne innebålla, har kongl. bofrätten i öfvervägande tagit; och ehuru det ef konungens befallningshafvasnde till stöd för dess ifrågavarande, den 46 Februsr 4848 meddeldte beslut, hvarigenom pigan Johanna Carolisa Holmström dlifvit på fri fot ställd, äberopade stadgande i kong. förordnicgen den 40 April 4810, angäende verkställighet af fängelsestraff vid vatten och bröd för qvinne, hvilken födt barn, såsom afseende endast det fell, då fängelsestraffet är vordet qvinnan för larersmål äJömdt, icke varit i afseende å pigan Holmström, som skolat undergå henne för stöld och fylleri ådömdt ansvar, tillämpligt. och konungens befallningsbafvande således icke af nämnde författning egt arledninvg till den åtalade åtgärder; likväl och emedan, enligt hvad konungens befallninashafvandes nyssaämnde dag förde protokoll och cet af t. f. fångelsedirektören Herrmansson afgifna betyg innehålia, sedan pigan Holmström den 45 Februari 4848 med sitt späda, då ännu diende barn ankommit till länsfängelset i Fsblun, för att befordras till undergående af henne ådömdt straff af tjugoåtta dagars fängelse vid vatten och bröd, konungens befallning:hafvande låtit genom tillförordnade fängelsedirektören söka anskaffa erforderlig vård åt nämnde barn, uten att dock, på sätt Herrmansson nästderpåföljde dag inför konungens befalluings: hafvande armält, i anseende till barnets späda ålder och besksffenheten i öfrigt af den vård det beböfde, någon pålitlig person inom Fahlu sted kunnat anskaffas, som varit hugad att barnet under en måneds tid emottaga; samt emot hvad sålunda förekommit, det icke är vordet visadt, att konurgens beallnizgshafveande varit i tillfalle, att under då varande förhållanden om behörigt vårdande af barnet, skiljdt från modren, besörja; ty och som icke ens uppgifvet blifvit, att konungens beafaliningshafvarde af annan anledning, än att pigan Holmström skolat berörde straff undergå, lagligen egt, att henne ihäktet gvarhbålla; alltså finner koogl. hofrätten, att hrr !andshöfdingen Lorichs och landscekreteraren de Laval, genom ifrågavarande af dem såsom konungens befallningshafvande, fattade beslut, hvarigenom pigan Holmström blifvit på fri fot sälld och till hemorien förpassad att derstädes vistas intil dess det anmärkta hindret för streffets verkställande upphörde, icke unna anses hafva gjort sig till någon försee!sa i embetet skyldige; hvadan hr Jandshöfdingen Lorichs och landssekreteraren de Laval ifrån åtalet befries.