Aftonbladet – 24 oktober 1850, sida 2

ärandet af kaffebönor utöfvade på klostrets get.er och får, så att de efter hvarje sådan traktering bräkade halfva nätterna igenom. Nu kokades dagligen en dryck af dylika bönor hvarmed munkarne undfägnades och priorn bade slu ligen den glädjen att se sina munkar lika vaksamma som boskapen. För värvarande är Brasilien det vigtigaste land för kaffehandeln cch producerar ensamt ruer än treittondelar af totalförrådet. Kaffskulturen infördes Jer först år 4774 af en frausiskanermunk vid pamn Viloso, som i sin klosterträdgård uppodlade en kaffeplånta och erbjöd dess frukt till vieekonungen La vriado. Denne fördelte börorna bland de förnämsta plant2geegarne och ålade dem att göra denna värde fulla kultur hemmastadd i landat. Likväl lyssnade man föga till detta räd, då år 1808 knappast 30,000 sackar lemnades i afkastniog; 1820 hade produktio nen ej ännu stigit till 400,000 säckar. Emellertid blef keffeodiicgen betydligt uppmuntrad ai de höga priserna i Europa, f.ån 1817—41821, som till och med år 4818 siego till omkring 92 rdr sv. bko pr säck. Kaffebusken kostar äfven föga i ioköp, hvarjemte arbetskostnaderna då voro billigare än nu. År 1830 steg derföre kaffeproduktioaen i Brasilien till 200,000 säckar eller 64 millioner , mena hade vid år 1840 nara tredubblats och utgjorde då 4,060,398 säckar, motsvarande c:a 468 millionsr . Sedan år 1840 har produktionen tilltagit ändå betydligare och uppnådde, under inflytandet af en ovanlig rix skörd, år 1847 ett belopp af 1,804,558 säckar eller cirka 9288 !V, milliozer B. Ett motsatt förhållande inträffade dezemot 1848 och 1849, då en stark torka roiaskade afkasiningen i Bresilien till 600 000 säckar, ehuru exporilistorna från Juli 1849 till Juli 1850 visade ena utförsel af 4,100,000 säckar, som vanns genom de ansenliga pirtier, hvilka viliföljd af föregående års låga priser i Europa höllos tillbaka af de brasilianska plantagecgarne. Men dessa ända till 4849 föga uppmuntrande note-isgar bidrogo äfven till missvårdandet af ksffsträde, hvar jemte svårigheterna vid slafinförseln ökats så myc xet, att tillräckliga arbetare saknas för skördens inbergniag; produktionens aftagande är således latt förklarlig. Kaffedistriktet Brasilien iadelas i Serra Abaijo och Serra Acima. Skörden i förstnämnde trakt anses i år ogynsam, men den förmodas i sednare distriktet blifva medelmåttig, så att totalproduktionen kan anslås till c:a 4,600,000 säckar, såvida ej missgyonarde väderlek inträffar under afplockningen. Enligt de tiilförlitligeste källor utgjorde kaffeskörden år 1849, hvarigenom konsumtiozen af4850 försågs, följande totalqvantiteter i samtlige produceraade länder, nemligen: Brasilien 1,100,000 säckar . c:a 476 millioner FT. JaVå . so so ss ss vv ss 80 Cuba och Portorico oo. . 30 S:t Domingo . . . . . 355 Laguayra och Porto Cabalio 385 D Brittiska Westindien . . . 8 Ceyloa och brittiska Ostindien 40 D Mokka . . . . so so 0 D 3 D Franska och bolländska Westindien . . . .... 2 Manilla . . . ss ss ss s DV 3 Då Sumatra . . . . . . . DM öd Cosia Rico co. ss ss s M 9 Iaslies 426 millioner . Om totelkonsumtioren i Europa och Amerika, som år 1848 och 4849 betydligt utvidgades och forifarande är i jemt stigande, sakna vi speciella uppgilter längre än till åren 1845—4847, då i tyska tullföreningen förbrukades 85 mili:r EE. Meklenburg och Hansestäderna —46 :2 Södra Europa . . . . 35 S-orbritanvien se so 0 2 56! Frankrike . . os 2 0 0 33) Belgiea . os eo 0 0 2 33 V2 Österrike . . . . . 25 Holland . ss 0 so 0 0 0 ATA Ryssland, Polen och Finland -. 14 SCOWezZ . . ss oo so . 13 Sverige och Norge . . . . 122 Danmark, Slestig cch Holsteia . . 12!, I Europa 334 !. mill:r . I Föreata Siaterza och Brittiska Amerika .. . . . . 178 Tille:s 509 !y, mille . Tidninzen the Economist af 26 Januari 4850 anförer att konsumtionen i Europa hade år 1849 ökats med 300.000 cwt, och hade således mot är 1848 tilltagit med c:a 44 procent. För Nordamerikanska Fristaterna visar sig derormsot sedan år 1838 ett jemt årligt stigande af omkring 15 proc. Man kan derlöre med säkerhet anså förbrukningen år 4849 till öfver 600 millioner B, deraf en ej obetydlig del tillfredsställdes af flera års tillbakahällaa tillgångar, som först nu blefvo tillgängliga i mark naden. Af hvad här ofvanföre blifvit anfördt, synes klar: att förbrukningen har öfverflyglat produktionen ock att en utjemning endsst kan tillvägabringas antinger medelst en så betydlig prishöjning, att konsumtioner inskränkes, eller genom ett ytterligare utvidgande a produktionen. I Brssilien, der odlingskostnaderne äro c:a 33 proc. lägre än på andra ställen, skulle er såden utvidgniog kunna verkställas, och man anse der en tillökning af omkring 400,000 säckar för d 48351 eller 64 millioner vara möjlig; derutöfve hindrar bristen på slafvar all vidare önicg. Påd flesta andra produktionsorter torde deremot inger ytterligare tillökning vara att påräkna, såvida e Ihögare priser dertill skulle animers. Snarare hafv: Tl vissa länder börjat visa ena aftegande tillverkning Cuba och S:t Domingo exportera t. ex. vida mindri län förut och enahanda förhållande eger rum p I Westiadiska ösrne med undantag af Portorico. Eo dast Lsguayra och Ceylon hafva öket kaffeproduk tionen, hvilket dock är af föga betydenhet, då p samma gårg exporten från Java minskats alltsedat år 1840. Många pantager äro der helt och hålle vanvårdade och e.t nytt uppblomstrande är omöjig Iså framt ej regericgen ändrar system; i alla händel sar erfordras dock dertill flera år, då, såsom bokan är, keffeplantan först på fjerde året bär frukt. (Insändt.) För kort tid sedan lästes uti en tidning en upp gift på en mängd tjenster som en civil embetsmai här i bufvudstaden accumulerar i sin hand. Ett så dant sätt, att när en person anses skicklig till e befattning, hopa på honom en mängd befattningar hvaraf följden nödvändigt blir att någon skall skö