Aftonbladet – 23 oktober 1850, sida 2

RA akttagelser vid kolerans besök i Posen år 1848. Uti en år 1849 tryckt redogörelse för koerafarsoten, vid dess utbrott för tredje gången Posen år 1848, grundad på 16 namngifna åkares rön och erfarenhet, förekomma åtskiliga upplysningar, iakttagelser och reflexioner, som, isynnerhet under närvarande tid, äro förjenta af allmänhetens uppmärksamhet. Märkligast är den besiämda åsigt, som uti vämnde herättelse uttalas: att sperrningssystemet är fullkomligt ändamålslöst och till sina sonseqvenser outförbart, ja till och med i flera fall verkar motsatsen af hvad man åsyftar. Bland allmänna iakttagelser anföres att, såsom öfverhufvud vid alla i Posen uppträdande epidemiska sjukdomar blifvit observeradt, sjukdomen vid klar, ihållande varm eller kall luft, varit i tilltagande, men alt den deremot börjat aftaga vid fuktig eller regnig väderlek. Tabeller öfver de aflidna, upprättade enligt rapporter från 11 läkare, samt 3:ne koleralasaretter, utvisa att sjukdomens flesta offer voro mellan 20 och 29 års ålder: Af 1339 behandlade voro 478 vid denna ålder; mellan 30 och 39 år funnos 234; mellan 40 och 49 ir: 183; barn under 10 år: 166; från 10 till 19 år: 125; från 50 till 59 år: 96; från 60 till 69 år: 36; från 70 till 79 år: 18; samt slutligen 80 år och deröfver: 2. Vidare har man iakttagit, att företrädesvis des qvinliga könet blifvit hemsökt af sjukdomen. Uti denna, såväl som i hvarje annan epideroi, hade de fattiga och arbetande klasserna, af hvilka en stor del nödgas umbära reglerad diet och tjenlig föda, samt för öfrigt mindre än de bemedlade äro i tillfälle att skydda sig, isynnerhet varit hensökte af sjukdomen. Utom dess syntes ansträngande sysselsättningar i fria luften hafva framkallat en mängd sjukdomsfall, em dan isyanerhet vedbuggare, skeppare, murere, bärare, och med Jordarbete sysselsatte, mer än andra varit bemsökte af farsoten. — Bland sjukvaktare i koleralasaretten vVoro sjukdomsfalien till en början talrika, emedan man ej lyckats dertill engagera andra, än liderliga och på dryckenskap begilna personer, och hvilka med så mycket större begärlighet fortsatte bränvinssupandet, som de hyste den förvända tron, att de genom sin bränvinsdiet skyddade sig mot all smitta. Men från den tidpunkt, då de barimhertiga systrarca i Theresia klostret öfvertogo sjukvården, förekom ej ett enda sjukdomsfall ibland dem. FEovahanda var förhållandet i garnisonslasarettet; ty sedan inga sjukvårdare vidare besörjde uppsigter, utan densamma uppdrogs åt soldater, som voro vana vid ordning och tukt, upphörde alla sjukdomsfall bland dessa. Öfverhufvud har det visat sig, ett omåtiligt lefnadssält, men isynnerhet ymnigt bränvinssupande, föranledt ganska tatrika sjukdomsfall. I flera föl har man funnit tillståndet af druckenhet plötsligt öfvergå i häftiga koleraattacker. Osnygghet, flera personers sammanboende i trånga lokaler, samt ö:verhufvud alla med proletärernes lefnadssätt sammanhängande omständigheter, äro egnade att bereda disposition för sjukdomen. Epidemien gaf äfven anledning till en ganska egen iakttagelse, nemligen att icke företrädesvis svaga personer, utan tvärtom de kraftigaste naturer angrepos och dukade under för sjukdoraen, hvilket bland annat synes af det stora antalet sjukdomsfali bland handtverkarne. Afven iakttogs, att grossesser och barnsäpgar ovanligt ymnigt disponerade för sjukdomen, att under dylka omständigheter missfall eller förtidiga nedkomster med döda barn regelmessigt inträffade. Reconvalescenter efter nerffebrar, abdominaltyfus, intermittenta febrar, in