Aftonbladet – 22 oktober 1850, sida 2

tat OCC HOUR IOrSlaget, UpPpiattas kortlgen 1 följande 17 punkter: 1. Representationen bildas af en riksförsamling, hvars ledamöter utses medelst samfälda val. — Deita ses af Förslagets SS 1, 35, 36, 39, 40 och 47. 2. Valrätt tillkommer, utan afseende på stånd eller klass, men med vissa deras insigter och oberoead3 garanierande förbehåll, alla Svenska män af kristen trosbekännelse, som ega eller arrendera fast egezdom, idka något yrke, äro eiler varit embetseller tjenstemän, eller gjort sig för högre kunskoper bamärkte. 8. 3. Valräit må likväl ej utöfvas af personer, i hvilkas förhållanden det finnes någon serskild anledning att batvifla deras besittnicg af den patriotism, da insigter elle? daa sjelfständighet, som, efter de allmänna grunderna för valrätts heviljande, skulle 20os dem kuana förutsättas. SG 9, 40, 41 och 42. 4. D3 valborättigade välja uti städerna omedelbart och utgöra på landet tvenne afdelaingar, utaf hvilka dea ena väljer omedelbart och den andra genom elektorer. 6. 5. De valberättigades fördelning, på da tvenne slafdelningarne på landet, är uppgjord efter den ler mindre lämplighet, dat kan förutsättas alt da oiika valsätten ega iör dem, och denna fördelning, såväl som distriktindelaioger m. fl. bestämmelser afse ait till valsns resultater bereda ett så starkt och allmänt förtroende som möjligt. S 413, 46 och 47. 6. Vid val till elsktorer mi persona? af 91 års å!der utöfva rösträtt, mena för deltagandet uti val, vid bvilka riksdagsmän omedelbart uses, erfordras en ålder af minst 25 år G 43. Vid omedelbara val på landet eza alla valbeade lisa röst, men vid val till elektorer och i åderna beräksas rösterna inom ett visst maximum och minimum uti olixa grader, efter storleken af de väljandes årliga inkomst, elier af dena fasta egendom 12 ionshafva eller arrendera. Embetsmän och andre valberättigada ega vid dessa val siasemellan lika röst. Rösträtt må så väl uiöfvas inom flera distrikt, som efier sarskilda grunder inom begge valafdelninsarne på landet, cch må äfven efter olika grunder sammanslås, doci så stt aldrig någon derigenom kan få högre rösträtt, än dan högsta, som efter någonlsra grunden kan vid valet bsräknas. 8 417, 18, 193, 20, 21, 22, 23 och 94. 3. Rissförsamlingen är fördelad på tvenne kamar, den första och den andra. Ledamöterna i bagse väljas medelst samfäldta val, distrikisvis och ob3aco2nde af hvarandra. Till den anda kammaren ske salen al da velbarättigade, nemligen till visst antal :f dess ledamöter utaf hvardera valafdelningen på landet och till visst antal af städarne. Till den försia kanmaren deremot af enkom för detta ändamål asedde valnämnder, hvilzas ledamöter tillsättas på samma sätt, som riksdagsmännen i andra kammaren. SS 3, 4, ö, 6, 7, 47 och 48. 9. Första kammarens ledamöter väljas för nio år. De afgå till en tredjedel hvart tredje är, och ersättas medelst nya val. Ledamöterne af de valnämtder, som tillsätta dem, qvarstå i sin bafattaing i .reane år. Andra kammarens ledamöter väljas serskildt för hvarje riksdag. S 5, 6, 49 och 52. 4 Sarsk. art. 40. Såsom vilkor för valbarhet fordras vid alla val: att vara valberättigad och hafva miast tjugofem års ålder; vid riksdegsmannaval: att bekänna sig till Evangeliskt lutherska eller reformerta läran; vid val till elekto:er och ledamöter i valnämnd: att vara boende inom valdistriktet; och såval vid dessa 7al, f0m vid val till riksdagsmän i andra kammaren: att vara rösteganda inom valdistriktet eller ic1 dat län, i hvilket valdistriktet är beläget. För att kunaa blifva ledamot af fö sta kammaren erordras: att hafva uppaått trettiofem års åder och 1ntingen vid valnämnds första omröstning erhålla ner än två tredjedelar af samtliga rösterna, eller ,;Ciså såsom embetsman hafva uppaätt viss högre värdighet, eller såco a fastighetsegere eler industriidkare vara, och tre år före valet hafva varit i besittning al egendom af viss storlek eller till visst relopp up skattad årlig inkomst, eller vera ledamot st vetenskapsakalemien, eller hafva såsom riksdagsmen bovistat tra riksdagar; dock gäller sistnämnda bastämmelse liktidigt endast får en persod från nvarja distrikt, och blott för inom distriktet boende, Med deita undantag kan, utan afseende på bociogsort, hvilkea valbir Svensk man som helst öfver heta riket, till ledamot sf första kammaren utses. S6S 25, 96, 27, 283, 29, 30, 31, 32, 53, 34 och 31. 41. Noggranna bestämmalser om valeas förrätande och hvad som dermed står i sammanheng, aaiva blivit oeeddelada, och valen skyddade emot allt främmanda och ohehörigt icflytande. SS 35, 36, 37, 39, 40, 41, 42, 44, 45, 47, E0, 53, 54, 53, 36, 57, 59, 59, GO, 61, 63, 64. 65, 67, 69, 70, 71, 72 och 73. 42. Antalet af elektorer, som för ett prostgäll skola ulses, står i visst förhållande till prestgällets röstetal, och elektorerna hafva hvardera lika röst. SS 36 och 38. 43. Rösträtt må ej tillkomma annan valberätvigad än den, som vid vakitlfället parsonligen sig inställer, fremt han fcie är utom valdistriktet b2snåe, syrker sådant förfall, som allmän lag godkänner. 8 43 och 44. 44. Vid val till elektorer och vid af elektorerae förrättade val skola de väljande afgifva sina röster muntligen och öppet. Alla andra vel ske med slutna sedlar. 6S 44, 45, 47 och öt. 45. Vid val till riksdagsmin i andra kammaren skal: all id den anses vald, som fått de flesta rösterga, mena om vid val af ledamöter i första kammaren ej någon valbar person erbåller rer än hälfsen af de närvarandes röster, så måste flera omröstaingsr till utrönande af hvem som eger det största förtroendet verkställas. S8 46, 51. 46. Riksdagsmän må val utöfva den valrätt, som lem tillkommer, men kuona ej vara ledamöter af valnämnd. S6 44, 49. 47. U:om på grund af laga förfall, må riksdagsmaa äftea kuana afsäga sig detia uppdrag, då han uppnått 60 års ålder eller såsom riksdagsman recan devistat tro riksdegar. Blifver någon på flere stälien elter till olika karorar till riksdogsman utseid, eger han att sjelf sfgöra hvilket val han vill emotvaga. SS 66, 63, 74, 75, 62. Konusgea utnämner kamrarnes talmän. 73. kommm———e lj (Insändt.) Tidningen Söndagsbladet, hvilken ett par söndagar haft åtskilligt att förmäla om undertecknads förordnande til tullinspektor vid Norr tull, har bland andra saker, hvilka ej förtjena annat än att lemnas åt föraktet, äfven insinuerat, att undertecknad skulle hafva yitrat, aut jensten kostat honom 2000 rdr. I D3 detta framställes på ett ganska försåtligt sätt, hår mr rs inn mad färhicoesenda af Äfrisn anmärknin