Aftonbladet – 19 oktober 1850, sida 2

dagogiska föreningen den 26 Jan. 1850. Hä i tidskriften afslutas den i 2:dra häftet. Detta hr A:s föredrag ansluter sig, genom sitt syfte att föra naturvetenskapernas talan för vinnande af större rum inom skolorna, till hr Dahms ofvan anförda framställning i samma riktning. Hr Andersson yttrar sig väl tufvudsakiigast om botanik oeh zoologi; men förklarar sig icke anse fysik och kemi underlägsna de förra, hvarken såsom bildningsämnen eller vigtiga kunskapsgrenar, hvarföre han med allt skäl önskar dem komma till fullt åtnjutande af plats redan inom elementarläroverken För vår delx, säger han, fatta vi ej huru man så länge kunnat kämpa mot dessa de båda främsta (?) faktorerna i mensklighetens nuvarande kunskapsprodukter; väl är det en sanning, att de väsendtligen skilja sig från botanik och zoo!ozi derutionen, att de mera afse naturlagar, äro mera abstratta och ansluta sig närmare till mathematik än filosofi; — en den til torde dock ej vara långt aflägsen, då äfven de få träda fram i fulla ljuset al sin kraft och storhet, och då de, som nu döma i fåvitsko, skola stå stumme eller bsundrandep. Om också denna slutstrof i br A:s föredrag sväfvar något ut på det oratoriska gebitet, såsom billigt och passande för tillfället, är det emellertid onekligt att ea riktig tanke uttalar sig deri. Den tid br A. förutspår, skall förmodligen infinna sig, ehuru väl ej förr än de bierarkiska dimmor hunnit skingra, som ännu rufva öfver ungdomens undervisning. Det skulle vara lärorikt 1 mer än ett hänseende, anmärker hr A., att uppvisa huru redan 1649 botanik och zoologi hörde till skolans uudervisningsämnen, men sedan småningom kommo i förgätenhet, huru ändtiigen genom 1807 och 1820 årens skolordningar de ånyo anbefalldes till upptagande, och huru ändock ännu 1828 flere gymnasier gåfvos, som ej funnit skäl ati åtlyda Kongl. Maj:ts befallning, I afseende på platsen och den riktiga successionen i skolorna för alla natur-disciplinerna, antager el!er föreslår hr ÅA. fyra stadier; så nemligen, att i det första skulle förekomma Botanik, dels för enkelbeten i föremålens former, fenomener och organisation, dels för lättueten att dertill anskaffa lämpligt material; i andra stadiet borde början ske med Zoologi; i det tredje med Fysikaliska experimeuater; och i det fjerde med de Kemiska grundbegreppen. 1 skolor med 8 kursafdelningar (ämnesklasser), sådana som ett fullständigt läroverk af f. d. gymnasium och skola förenade, komme då hvarje af nyssnämda fyra naturdiscipiin-stadier att omfatta två läroverksklasser; men i skolor med blott 4 klasser genomginges hvarje stadium i en klass. Der blott 2 klasser finnas — anmärker hr ÅA. — blefve undervisningen visserligen ej vidsträckt i detta, lika litet som i de andra ämnena; lärjungarne erhölle dock de mest primära antydningarne och derigenom ögonen åtminstone öppnade för en natur, som äfven på litet omfång innesluter oändlig rikedom. Tidskriftens första häfte meddelar efter hr Anderssons föredrag, en öfversigt af Lärobokslilteralurens alster ifrån den 1 Jan. 1850, hvari en kort anmälan sker af flere linguistiska arbeten af hrr Svedbom, Sjöström och Ehrensiröm, Cedervall, Dahlström och Rabe; samt mathematiska af Nycander, Witt, Linde, Dahm och Bergius; hvarefter följa diverse pedsgogiska notiser. I andra häftet träffar man, sedan hr Anderssons föredrag der blifvit afslutadt, ävnu ett föredrag, i Pedagogiska föreningen hållet samma dag, af hr I. J. Elfving, och handlande om Qvinnans uppfostran i hemmet och skolan. Denna uppsatts innehåller, om just icke någonting egentligen nytt, dock mycket godt och välvilligt. Hr E. slutar med framställandet af en angelägenhet, som otvifvelaktigt bör allvarsammare, än hittills skett, behjertas. Behofvet al bildningsanstalter för lärare (skolseminarier o. d.) erkännes allmänt. Men — anmärker hr E. — behofvet af sådana anstalter för lärarinnor är måhända ännu större, och dess afbjelpande har af flera aktningsvärde män vid åtskilliga tillfällen blifvit offentligen påyrkadt.s Hr E. uppmanar således till oupprättandet, helst på statens bekostnad, af en Mönsterskola för qvinnouppfostran, förenad med en Bildningsanstalt för blifvande lärarinnor.s Efter hr Eilfvings föredrag läses ef från tidskriftens förra årgång (sid. 352) fortsatt uppsatts af A. T. Bergius om Elementarundervisningen i Mathematik,. Iir B., såsom för närvarande lärare i mathematik vid Nya Elementarskolan i Stockholm, har genom denna uppsatts äfven bidragit till spridande af ljus öfve det slags system för den mathematiska undervisningen, hvilket gämnde skola allt ifrån sin stiftelse omfattat, och som hos oss kan sägas hafva brutit banan för ett bättre och enklare sät! att meddela första grunderna af såväl analytisk som synthetisk mathematik. Detta system består, hvad geometrien vidkommer, hufvudsakligen deruti, att studium af Euklides uppskjute: till högre klasser, men att redan i skolans första stadium början göres med de geometriske formernas inskärpande genom Linearteckning vid sidan hvaraf går en Elementargeometri meddelande de mathematiska figurernas egenoh AamnAs Lr TfR ror :CC 4 4