Aftonbladet – 19 oktober 1850, sida 2

Tiden. rn — ur e . Upplysningar angående myrodlingarna på Gotiland. För en kort tid sedan, då flera tidningar härstädes meddelade i öfversättning en skrift, insänd till den engelska Times af sju engelsmän, som hade varit på Gottland och uttryckte sitt missnöje med denna resa samt de publikationer i en skottsk jurnal angående Gottland och myrodlingarna derstädes, hvaraf de blifvit föranledde att företaga denna resa, nämn: des i Aftonblaclet ati den prospekt, som subskribenterne utr sin skrift jemväl omtalat såsom innehållande: öfverdrifna och oriktiga uppgifter, hufvudsakL igen grundade sig, hvad beskrifningen såväl (om myrtrakterna på Goutland, som öns frukt barhet i allmänhet beträffar, på den berömda eng rlska agronomen Steffenss år 1819 enligt uppdrag .xf dåv. regeringen gjorda undersökning och tryci ita betänkande, hvilket då icke fanus till han ds. Detta betänkande har nu kommit Red. ti lhanda, och ett par korta utdrag derur kunnat sannolikt intresser: en och annan. Men reda ktionen har derjemte erhållit en i afseende på det omtalta brefvet i the Times ännu mer u Ppplysande handling, nemligen en skrifvelse frå n en skottsk jordbrukare, mr Waterstone, so m sjelf med sin familj i år öfverflyttat till G ottland att der bosätta sig, sedan han vid ett föregående besök derstädes gjort sig underrät tad såväl om jordmånens beskaffenhet i allmänhet derstädes, som om myrodiingsbolagets egor gerskildt. Hr Waterstone är en man af några och 50 års ålder, och är i sin hembygd känd och respekterad såsom en af de mest aktade och skicklige landtbrukare, hvarföre hans vitsord torde vara af intresse icke biott här, utan också i England, och vi meddela derföre äfven bans bref. Det ofvannämnda utlåtandet af Georg Steffens är ett vidlyftigt opus på 68 sidor qvartformat och innefattar beskrifning på några och fecntio myror på Gottland. Af dessa har det såkallade myrodlingsbolaget fyra under utdikning, nemligen Elinghems, Martebo, Rohne och Åkerlösa myror. Mied förbigående af de utförligare detaljerna af Steffenss undersökning om dessa trakter, torde det vara nog att anföra hvad ban om dem i allmänhet yttrar. Sålunda heter det om Elinghems myr: (pag. 10) När man betraktar jordens godhet och djup, lättheten för uttappningar och de stora fördelar qvarnarne vid Ihre skola erhålla, kan ningen tappning blifva af större nytta för landet än denna; och således, hvilken summa som påkostas odlingar af detta slag, skall den sindm ganska kort tid blifva rikligen återbeatald. Martebo myr: Denna snart sagdt omäteliga trakt delas i flera parters — — Angående den södra delen af denna myr heter det pag. 11: I denna del af myren ligga flere holmar, beväxte med alla slags trän, rerml. Velderholmen, Lilla och Stora Idegransb.olmarna, hvarest finnes, utom ek, björk, tall, gran, ask, en, m. f., en stor mängd idegran, som annars blott träffas i sydligare länder, eller i de Storas parker och trädgårdar, så att i stället för vilda holmar, vanligen funna på sådane platser, de mera likna parker, omgifna af ett oändelig! antal små sjöar med ängar emellan, hvarest utsigten örlorar sig i djupa skogar, öfver hvilkas topp synas 7 kyrktorn. Meilen holmarne växer öfverallt litet vass, tåäggräs och sådane plantor, com vattnet ej alldeles förstörer. På ytan, undantagande vid våroch höstfloden, finnas några finare grässlag, ehutu svaga, hvaribland Kryphven (agrectis stolonifera) träffas, ett säkert tecken till jordens förträfflighet. Porss och stora enebuskar hafva bemäktigat sig de bögländtare ställen. Denna del innehåller 4500 tunnland, hvara !.:del tillhörer hemmanet Binge, deraf egarena hafva inhägnat 209 tunnland till betesmark, emedan ytar deraf till största delen är så fast, att boskapen kan gå derpå utan att sjunka. Och vidare pag. 17: Denna myr öfverträffar vida allt hvad som finnes af detta slag inom Sverige och dess tillhörigheter. så till vidd som jordmån, hvilken så väl primitiv! som i anseende till sine underlager är i allmänhet af den bästa beskaffenhet, hvilket kan inhemtas a! profverne MM 4, 5 och 4, 3. De finare grässlagen ech de flera slags trän som växa icke blott på der hårda marken, utan äfven på sådane ställen som en dast bestå af vanlig vegetabilisk mylla och öfversvämmas af vatten flere gånger om året, ailt bevittgar förträffligheten af denna i vidd ofentligs trakt, som i dess närvarande tillstånd duger så god: som till intet. Åkerlösa myr pag. 45: Denna stora ryrtrakt är högst förtrifilig, — svartmyllan är af bästa beskeffanhet, belägenheten ganska gynnande för odlisgar och bleket under moderjorden är fast sarat blandadt med anira partiklar, så att med ett ord är i allmänhet denna en ar 2e allrabästa odlicgslägenbeter (se profvet JA 24). Rohre myr pag 48: Belägenheten är bland da bästa för odlingars anställande. Jorden i allmänhet är af den bästa beskaffenhet (se profvet J4 26), så att alla penningar, som å odlingen dersf användas, skola mångfaldigt inom en kort tid ersättas. Bränningsmetoden vill blifva den bästa och denna kan förnyas många gånger utan skada för underlagret. Angående Gottlands klimat och fruktbarhet i allmänhet yttras slutligen i samma betänkande pag. 67: Under tretton års vistande i mitt nya fädernesland har jag i de flesta af dessa olika provinser haft tillfälle besigtiga alla slags sankmarker, men ingenstädes funnit så mycket förträffligt lend under namn af Lärn Allarv mer fam 7n2 Castland Ach iecla hallar