Aftonbladet – 17 oktober 1850, sida 3

See RATTEGÅNGSocH POLISSAKER. Vid i dag ieför rådbusrättens 5:te afdelning förelogen ny hbardläggning af tryckfrihetsmålet mellan mamseil Sager och ansvarige utgifvaren af Afionbladet, bandlanden Löwendal, angående en i nämnde tidning införd recension af den på Djurgårdsteatern uppförde pjesen: Mamsell Bager eller den emanciperades seger, uppträdde å kärande sidan, enligt fullmakt, förre ansvarige utgifvaren af den numera upphörde tidningen Dagligt Allebanda, boktryckerifaktoren Rosenberg, hvarjemte svaranden personligen sig inställde. Af kärande ombudet ingafs en skrift, deri mamsell Sager återkallade sin stämningsansökning, och som Löwendehl icke hade något att mot denna återkallelse invända, beslöt domstolen att dervid låta bero, och skulle följaktligen målet ur rät tens diarier afskrifvas. — En person, som varit häktad och tilltalad för tillgrepp af åtskillige persedlar, kunde emot sitt nekande derföre icke fällas; men då han medgifvit, att han varit på stället der en korkskärareknif förkommit, just då han var der, och tvenne vittnen intygat att han innehaft en sådan, som likväl varit undanskeffad vid sedermera skedd undersökning, utan att han kunnat för densamma redogöra, så dömdes han att böta 40 sk. för snatteri och enskildt skriftas och aflösas. Hans närvarande hustru erlade bö terna. — Musikdirektören A. Mankell hade sistl. vecka i poliskammaren begärt kallelse å sergeanten E. vid lifbsväringen, för det denna hos vinskänken Rosengren i Jakobsgränd pantsatt ett fortepiano, som han hyrt af hr Mankell. Då milet förleden vecka förevar, instälde sig ej sergeanten E., hvarföre det uppsköts till sistl. gårdeg, då E. på förnyad kallelse infann sig. Såsom ombud för hr Mankell uppträdde poliskommissarien Jederin, och för vinskänken R. snickaren Jacobsson. Jederin yrkade att sergeanten E. skulle fällas till ansvar derför, att han olagligen pansatt annan persons egendom, samt uppvisade det kontrakt hr Msnkell med E. uppgjordt vid icstrumentets öfver!emnande, som innehöll den bestämmelsen, att instrumentet icke utan hr Mankells begifvande finge afflyttas från sergeanten E:s bostad, förr än det återstäldes till hr Mankell; hvarjemte Jöderin fordrade det vinskänken R. skulle åläggas att genast utlemna instrumentet till sin egare. Sergeanten E. medgaf att han pantsatt fortejianot, men menade att så länge han betalte den öfverenskomna hyran derför, så egde han rättighet att deröfver förfoga; och för öfrigt hade han ämnet återställa detsamma till hr Mankell, då denze så önskade. Snickaren Jacobsson förklerade nu på fråga, att Rosengren icke ville återställa instrumentet till hr Mankell, innan han återficx de 50 rår res hen utlånat derpå. För öfrigt tillade hr Jacobsson, att Rosepgren så mycket mindre dertill borde kunnc