Aftonbladet – 15 oktober 1850, sida 2

Article Image
tt med våld afväpna borgargardet, att upplösa eneral-auditoriatet, samt suspendera alla motpänstiga embetsmän. Så stodo sakerna ännu d. 7 dennes kl. half om aftonen. UTRIKES. Med södra posterna hafva vi i dag emottagit idningar från Köpenhamn från och med den till och med den 10 dennes. DANMARK. Konungens födelsedag har blifvit högtidligt rad såväl i hufvudstaden, der H. M. äfven jelf gaf en stor middegsfest, som i alla stälerne, och glädjen öfver underrättelsen om det ör insurgenterna alldeles misslyckade anfallet not Fredriksstad bidrog, att på samma gång ka dagens värde och beveka månget danskt jerta till deltagande för den nästan alldeles örstörda stadens innevånare, som lida så otroigt genom inmsurgentchefernas, till ingen nytta ör Holsteins sak, ådagalagde mordbrännarelust Slesvigska landet. Konungen hade sjelf tekat sig i spetsen för bidragen till de olycklige och betydliga gåfvor hade redan börjat inflyta från de högre samhällsklasserna, under det tt från de lägre, till och med från tjensteijonsklassen icke obetydliga insamlingar fortara till blesserade eller sjuke soldater vid danka armeen. Man måste verkligen beundra det lit och den endrägt hvarmed det danska folet understödjer sin regering vid utförandet at letta krig för landets framtida sjelfständighet, ch berömma den förvaltning, hvilken under å svåra förhållanden och efter så stora uppffringar, kunnat upprätthålla landets finanser, å pass som skett. Då man jemför t. ex. danska finansförslaget ill riksdagen med insurgentstyrelsens budget ill den s. k. landsförsamlingen, faller den stora killnaden i ögonen. Den danska budgeten utvisar nemligen, att oaktadt den saknat inkomterna från alla tre hertigdömena, Slesvig, Holstein och Lauenburg, har man ej behöft tillsripa det kreditförstörande medlet att utgilva vappersmynt, och detta bör till stor del tillskrifvas folkets frivilliga bidrag, hvilka ännu visa, att det icke tröttnat: ett förhållande som väl ock har sin grund deruti att landet, midt under kriget utvidgat sina inre krafter och nära ördubblat sin spanmålsutförsel, som sist! år var 3, millioner, då den i tiotalet 1831—1840 blott var omkring 11, millioner tunnor iårlisen. Man finner deremot följande poster: öfverskott af domäner, 530,200; de direkta skatterna, 3,766,800; de indirekta, 4,951,400; lotterierne 113,000 (nummeriotteriet föreslås ill upphörande) postmedelöfverskott 49,200; Öresundsoch Strömtullen 2,030,000; inkomst af vestindiska öarne, 557,900:; af de isländska, 28,200; diverse inkomster, 208,900; samt räntor och afdrag på statsaktiva, 1,165,400; elier nära 13!, millioner riksbanksdaler (27 miilioner sv. rgs) hvarmed hela utgiften för statsverket och statsskulden ken bestridas och sndock för oförutsedda utgifter nära 400,00v rbd. afsättas. Den Frankeska (Holsteinska) krigsbudgetena iter visar följande resultat; för alt betäcka utsifterna af 12,600,000 mark kurant: Kassabehållningen 2,000,000; hertigdömenas inkomster, 2,500,000; det nya utskrifaa tvångslånet, 2,000,000; krigsskatt, 1,000,000; färdigt pappersmynt 1,250,000; att förfärdiga, 1,250,000 summa 10 mill.; och de resterande 2,600,000 påräknas genom osäkra frivilliga gåfvor och lån från Tyskländ. Nästan hela budgeten beror således af pappersmynt och lån. Angående krigstilldragelserna vid Fredriksstad hade nu såväl från öfvergeneralen som från befälhafvaren på stället, öfverstelöjtnanten Helgesen, rapporter ingått. Vi meddela här den sednares, daterad den 5 Okt. om morgonen, så lydande: Seden fioaden i går hala dagen beskjutit våra verk och staden med ovanlig bäftighat, emottog jag l. !, 6 rapport att han framryckt med stora kolonaer. Den yttre försvarslinien, såväl som de bakom liggande verken voro väl besatta och besättningen färdig att emottega honom. K!. 3,6 öppnade fienden elden och fremryckte med 4 kolonner, hvardera al 4 till 2 bataljoner, understödd af en verksam eld fråa dess emot vår front anlagda batterier, från de dakom Eiderdiket uppförda kanoner samt från de på Eideren stationerade kanonbåtar. Fienden gjorde örnyade försök att intaga vår yttrelinie med storm, men afslogs hvarje gång med förlust. Sadan har han inskräukt sig till att rikta en liä g eld emot verken, hvarpå han omkring kl. 44 drog sig tillbaka till sin förra ställning. Efter fångers utsago hade fiecden en styrka af 7 bataljoner fremme i elden, och har general Willisen sjelf anfört anfallet. Dana styrka vi befi i elden, var icke fyllest 2 bataljoner. Stormningen varade omkring en timme. Hittills hafva som fångar införis 4 kepien, 4 bjtnant och 30 urderofficsrare och menige. Vår förust kan jag icke ännu bestämdt uppgifva. I ett bref från Fiensburg lemnas den uppvift, att de danska trupper, som deltagit i striien, varit 3 kompanier af 7:e bataljonen, 3 sf 4:2 reservbatteriet, samt 1:sta res. bat. unler Helgesens eget befäl. Under de första fyra lagarne hade de 6 kompanierna allena försva:at verken; först den femte ankom 1:sta reservbataljonen till undsättning. En af insursenternas kanonbåtar är alideles sönderskjuten. De fleste flyktade, till största delen fattige, invånarne i staden vistas i byn Dolenkbättel, nära Husum; de hafva mistat allt; sammanskott göres i bygden, och från Köpenhamn hade man afsändt hfsmedel och pengar till dem.

15 oktober 1850, sida 2

Thumbnail