Aftonbladet – 9 oktober 1850, sida 2

Frihandelsprincipens framgång Förenta Nordamerikanska Staterna. I flera numror af en tysk tidskrift för politisk ekonomi hafva vi nyligen funnit en kedja af framställningar öfver Nordamerikanska handelslagsstiftningens historik, undertecknad med signaturen R., hvilka med sakkännedom och talang äro författade samt innehålla så sunda betraktelser öfver fördelarne af ett friare handelsoch tullsystem, att de väl förtjente att i deras helhet öfverflyttas på vårt språk och att studeras af alla dem, som hos oss envist försvara skyddsfullsystemet och prohibitiva författningar. Då emellertid en tidning är mindre lämplig för öfversättningar af sådana voluminösa arbeten, inskränke vi oss till anförandet af några väsendtligara afdelningar ur författarens skildringar, och hafva till den ändan valt efterföljande utdrag, som omhandla de nordamerikanska fristaternas handelsoch tull-lagsstiftningsförbållanden efter år 1842. Tariffen af den 30 Augusti 1842, hvarigenom det amerikanska skyddstullsystemet hade uppnått sin högsta höjdpunkt, åstadkom redan från början en hämmande verkan på landets för handeln annars så gynsamma förhållanden, och framkallade ett starkt missnöje hos det öfvervägande antalet af befolkningen. Man öfvertygades allt mera och mera derom, att den på sednare åren följda prohibitiva handelspolitiken endast gynnade några vissa näringsoch indusriidkande klasser, medan nationen i allmänhet beskattadez: för att upprätthålla skötebarnens interessen. Den uppenbara orättvisan och förtrycket af den nya tulltaxan bidrog icke litet till ett snabbare spridande af ett riktigare erkännande och en klarare insigt om behöfligheten af förnuftigare handelsoch tullbestä.nmelser. Likasom i England 1841 års frihetshotande parlament, genom förkastandet af Whigministerens förslag om tidsenliga tarifförändringar, endast hade till följd att långt vidsträcktare reformer blefvo ett år sednare segrande genomdrifne, har äfven i Amerika skyddstaxan af 1842 inga unda fördröjt, utan snarare påskyndat antagandet af ett mera rättvist och just derföre mera nationelt system. För att uppnå kloka och ändamålsenliga lagar måste nationerna vanligen först riktigt i grunden förtryckas under dåliga lagar och huttlas med dessa egoismens, lyeksökeriets eller förslagsmakarnes reglementeringar, hvilka endast hos försoffade eller okunniga folkslag kunna ega något längre bestånd. Det hufvudskäl, som protektionisterna alltid hafva anfört till rättfärdigande af deras anspråk, man måste bruka repressalier mot Europas trångbjertade politikp, har år för år förlorat sin kraft. England hvars produkter man genom nämnde tariff sökte utesluta från Amerika, beviste just då att det önskade genomföra fribandelssystemet i all sin storhet, och öppnade frikostigt alla sina marknader för Amerikas handel. Nu omsider började man, ehuru med tungt sinne, inse