Aftonbladet – 5 oktober 1850, sida 3

rvimlade af sysslo ösa soldater, eller nyfikna lustvandrare hvilka tycktes finna behag 4 åskådandet af en vilande härs krigiska hushållning. Honom sjelf tycktes snart denn: vidlyftiga, folkrika2, men förgängliga nomadstad mera till dragande, än Monteleone, med dess trånga gator, låga sm hus samt talrika askbögar och ruiner. 1783 år: jordbät ning tycktes här hafva härjat först för några få dagar se dan. Fornveridens herrliga Hipponium, den Syrakusanski Agatbokles verldstorg, liknade nu endast en förfallen kö Ding. Till och med öfvergeneralens boning, som fnån igen kände på hästoch fotvakterna framför densamina, så; endast ut som en bondgård af orsppad sten; den bestot af två våningar, då jordvåningen äfven tages i beräkning lär infördes Fortunatus i ett stort rum, hvarest en Iy sande samling af högre officerare rörde sig under ett Jjudlig samtal. Man tycktes blott vänta på tecken, för att vic ett långt nydnkedt bord, sam till åskådning utbjöd all Syditaliens lickerheter och viner, öfverlemna sig åt go mens njutningar. Forturatus ar mäldes för öfverfäl herren. Biand hvito let af rika uniforwer framträdde en ung kraftfull man a ungefär sex och trettio år, enke!t klädd i en blå öfverroc! med obetydligt guldbroderi. Ett svart buskigt bår be skuggade panna och tinningar på det af Egyptens och Ca I-briens sol brända ansigtet. Det vargeneral Reynier. Ef ter flera frågor om namn, härkomst, resans mål och d öfriga skeppsbrutnas nuvarande uppehållsort, :äckte ha schweizaren med eit intagande lee.de handen och sade , Vi äro således landsmäh, ty jag är en Waadtändare frå Lausanne. Det gläder mig att kunna förkunna full fribe för er och edra reskamrater från Austria; ty de väntad underrättelserna från Triest hafva inträffat och lyda ill fredsställande. Hvad er beträffar skali ert pass till Mes sina redan i dag utfärdas, emedan vi icke veta, om det ä tid dertill i morgon. Sjelfva resan bör ni deck ännu emel lertid uppskjuta, emedan vi först af brigåndernan måst tillkämpa oss vägen dit cebjaga prinsen af Hessen Philipps thal öfver sundet. Tilldess vill jag sörja för er och edr följeslagare, så att ni få rum och undfsgnad i Monteleone För i dag visar ni mig den äran att vara min gäst.a