Aftonbladet – 2 oktober 1850, sida 1

raseri. Man berättade fasansfulla exempel derpå. Till och med i Calabrien -hade redan förut städer och landskap trädt i vapen emot dem, Fransmännen kallade dem visserligen på skymf stråtröfvares och brigander, men kunde icke dölja sin fruktan för dessa röfvarhopar. Fortunatus var nu, genom , Cancell eris. uppträdande, förvissad om deras närhet samt tillika att en del af stadens invånare och tll och med flera af de andliga voro i bemligt förstånd med honom. Den frauska besättningen var alltför svag att göra något motstånd. . Kapten Abram visste det, men höll likväl stånd. Det återstod honem intet.annat val, än att, enligt sin pligt och trogen franska bärens ära, gå under på sin plats. Han hade.redan några dagar varit långt verksarmmare än förr och. bvarje stund bållit manskapet stridsfärdigt. Vakternpa voro förstärkta. Utsävd2 ströfkårer svärmade omkring. i iraktien; på en mils afstånd, och från den lilla staden hördes då och då trummorna hvirfla. Hade schweizaren med vapen i hand fått taga ex verksam del i bekämpandet af den annalkande faran, skulle han utan tvifvel hafva kännt mindre fruktan. Men denna värnlösa belägenhet, att blott såsom åskådare, liksom förut ombord på Austria, afvakta det afgörande ögoublicket och den ovissa utgången, förlamade allt hans mod. Men vid betraktandet deraf, utan tillförsigt tiil defranska krigarne och misstrogen mot stadens invånare, bekymrade honom mindre, hans egen ställning, än den öfvergilna belägenhet, hveri han såg den arme gossen, som; ban sannolikt blott räddat ur böljorna för elt ännu förskräckligare öde. Ty såväl af Capo Ruotas som af Cancellieris gåtlika uttryck, mellan hvilka ett omisskänneligt, om också dunkeli, sammanhang egde rum, uppstod hos honom mer än en aning, att den unge kreol-n måste ha varit invecklad i mäktiga sicilianska familjers sorgliga eller olyckliga förhållanden. GCeccos fruktan eller afsky att återse Messina, tans slutenhet när talet föll på det förflutna, hans besynnerliga förhållande till sin herrskarimna på Austria,. hans stora likgiltighet vid hennes förjust, de förvånande efterforskningarse från Sicilien angående fruntimrets öde — allt antydde på händelser, för hvilka kreolen icke kunde vara främmande, Såväl bans öiskvärdhot, hvarigenom han tillvann sig hvarje bjerta, som bans upplågande bäftighet och okufliga egensinnighet tycktes mera egnade att understödja, än att vederlägga. sorgliga gissningar. Men detta allt, långt ifrån att minska schweizarens deltagande för den unge pagen, förökade blott dess styrka,