Aftonbladet – 30 september 1850, sida 3

ras iröppad kärk Den dåliga blir endast fuktig. Eharu pottaskans mer eller mindre hygroskopiska förmåga således är ett tecken till pottaskans större eller miadre godhot, så bör man noga akta sig att vid bandel deraf välja den fuktiga; om men ej vill köpa vatten för pottaska. Man har åtskilliga sått att pröva pottaskans halt Då rent kolsyradt kali. Det genaste och som minst deror af det subjektiva omdömet, är ait bestämma förlusien af kolsyra, då man tillsätter en starkare syra. Prolvet är ejfullkomligen tillförlitligt på annat vilkor, än att pottaskan ej innehåller några andra kolsyrads salter än enaldt kolsyradt kali. För att utröna pottaskans renhet, måste man först afskilja så vål vattnet som de i vatten olösliga inbiandningarne. Det förra afsöndras genom glödgning; de sednare genom silning. Man afväger noggrannt något pottaska i en liten platinadegel, glödgar innehållet och väger hvad man har qvar för att få veta hvad som gått bort. Vid detta försök kan äfven det i pottaskan befintliga svafvelkalium och kaustika kalit förvandlas till kolsyradt kali. För sådant ändamål dryper man i den afvägda pottaskan en koncentrerad lösning af kolsyrad ammoniak, atdunvstar försigtigt till torrhet, och glödgar derefter saltet. terstodens vigt ger nu mängden af de eldifasta beståndsdelarne, blend hvilka pottaskan befinnes i normelt tillstånd, såsom enfaldt kolsyradt kali. , Om den glödgade profaskan är helt och hållet löslig i vatten, så kan man utån vidare omständigheter begagna den till bestämmandet af kolsyrehalien; är den det icke, så silas lösningen genom ett litet afvägdt filtrum, hvarpå da olösliga baståndsdelarne qvarstanna. Filtret bör vidare urlakas med destilleradt vatten; och detta vatten, som möjligen ännu innehåller lösliga beståndsdelar, slås till. den förut genomgångna luten. Filtret, med de derpå liggande olösliga ämnenza, torkas och väges, hvsrvid skilnaden emellan filtrets egen vigt och den fundna visar de olösliga beståndsdelarnes. Nu återstår att bestämma kolsyrehalten i luten. Denna hälles i ett högt bågareglas, sora betäckes med en Hiten glasskifva, hvarefter det ställes på en god åg. På samma vågskål ställes en flaska med inips:d glaspropp, fylid med utspädd svafveleller Mlpntereyra något mer än som kan behöfveas till pattaskans sönderdelning. Vågen bringas i jemnvigt, och den utspädda syran slås småningom i luien. Det faller af sig sjelf att glasskifyan först skjutes titet åt sidan, men icke mer än att dem tjenar till förekoramande af stärkving. Medelst syrans långsamma tillsättande undviker man blandningens för starka upphettning, hvarigenom för mycket vatten skuile afgå i ångform. När vid stark omskakning, efter ny tillsättning af syra, ingen fräsning mera visar sig, är sönderdelniogen slutad, Sedan man en liten stund aflyftat g!ssskifvan och fört bägarglaset några gånger af och su i luften, för att drifva bort den gasformiga kolsjran, ställas de båda glaskärlen åter tillsammans på sin vågskål, och vigtsförlusten, hvilken består i kolsyra, bestämmes noggrannt. 1090 vigtsdelar rent kolsyradt kali innehålla jemnt 31,8 kolsyra och 68,2 kali. Kemiskt rent kolsyradt kali kan således ej förlora mer än 34,8 procent af sin vigt i kolsyra. Ett orent förlorar så mycket mindre, som det innehåller mindre kolsyradt kali. Känner man alltså förlusten af kolsyra, så kan man häraf lätt beräkna halten på rent kolsyradt kali. 31,8 kolsyra svara mot 100 kolsyradt kali; således innehåller en funnen mängd kolsyra, enligt en enkel proportion, en motsvarande mängd kolsyradt kali. Kolsyreförlusten multipliceras med 400 och produkten divideras med 31,8; qvoten visar procenten på rent kolsyradt kali. För att slippa denna räkning, kan man genast taga så mycket potiaska att, om den vore rent kolsyradt uali, derur skuila utvecklas 100 delar kolsyra. 31,8 kolsyra ionehållas uti 400 delar kolsyradt kali, således 400 kolsyra i 3144 kolsyradt kali. Af. väger man derföre till undersökning 344 vigtsenheter pottaska, så motsvarar hvarje vigtsenhet af den bortgående kolsyran en procent rent kolsyradt kali. Såsom vigisenbet passar ganska väl centigrammen, i hvilket fall 344 centigrammer eller 3,14 greammer pottaska böra afvägas. Skulle vågen ej vera nog känslig, kan .man afväga dubbelt så mycket pottaska eller 6,28 grammer, i hvilket fall äfven. procenten fördubblas och således måste divideras med 2. Fördelarne af denna method bestå hufvudsakligen deri, ait man undviker två orsaker till fel, som lyckligtvis till en del upphäfva hvarandra. Den bortgående kolsyregasen är något vattenbaltig. Vigtsförlusten är derföre något större än den borde vara. Deremot qvarstannar något kolsyra upplöst i vätskan och vigtsförlusten är härigenom något mindre. Just derföre att dessa fel till en del upphäfva hvarandra, är denna enkla method i vanliga fall tillräckligt noggrann. Men kan emellertid undvika det första af dessa fel derigenom, att pottaskan sönderdelas i en liten kolf, i bvars kork man insatt ett med torrt klorkalcium fyldt glasrör. Då den fuktiga gasen stryker igenom röret, uppsuges vattnet af den saltsyrade kalken. Det andra felet uppbäfves derigenom, att den lilla kolfven uppvärmes; kolsyran jagas då ur vätskar, och man utsuger den gerom det med klorcaleium fyllda röret. Ett avnat, ä!dre pröfningssätt för att bestämma halten på kolsyradt kali, består deri, att man undersöker huru mycket syra af en viss styrka som erfordras för att mätta en gilven mängd pottaska. Denna method har flera ganska väsentliga fel. För det första är den subjektiv. Man dömmer af färgförändringen i en tillblandad lackmustinktur buruvida aikolit är mättadt eller icke. Men då lackmuslösningen icke ögonbliekligt öfvergår från blått till rödt, utan geromlöper en mängd olika färgskiftningar, så beror den riktiga slutsatsen på ett omdöme, som kan vara genska olika. För det andra ordrar användandet af denna method mycken öfning, emedan ett öfverskott af den tillsatta syran gör försöket odugligt. För det tredje måste man hafva i förråd lackmustinktur, som ganska lätt skämmes, och en syra hvars vattenhalt är noga bestämd. Blotta beredningen af en sådan profsyra är mera mödosam, än en hel kedja af försök enligt den objekliva methoden. Slutligen må anmärkas, att om man åsyftar att endast utröna pottaskans halt på rent kolsyradt kali, så kuana vigtsbestämniogarne efter glödgningen och silvingen förbigås. RATTEGANGSocH POLISSAKER. Då i dag påropades målet mellan stadsfiskalen de B:rz och förre studeranden Borg, angående ansvar för det af den sednare inom Arbetareförezingen den 19 sist. Mej hållna föredraget, inställda sig hr Borg, för hvilken tillkäonsgafs, att stadsfiskalen de Berg af andra göromål vore hindrad att hendläggningen af detta mål öfvervara, men att hr de Berg till domtalen ingifvit sitt slitnäståanda sam fär hr BRaro