Aftonbladet – 20 september 1850, sida 2

uppmasing; men A. Bl. lär vid närmsre eftersinnamde nog inse, att en sådan undersökniog tjenar Lill intet, emedan det icke kan antagas, att samma personer, som nu här röstade, komma att rösta, om det hvilandea förslaget segrar. Om endast börgerskapet inom städerna skulle rösta, så madgifva vi att det nya förslagets bestämmelsår vore fördelsktigare, iiminstone i flera städer; men nu komma dec rikaste borgerne att förstärkas med adel, prester, embatsmän samt sådane rika personer som icke äro borgare, och det är härigenom som den stora märgden af borgare, eller de mindre bemedlade, måste komma att vid valen bli öfverflyglade vida mera än nu, på sätt vi redan förut hafva visat. Läsaren erinrar sig, att Aftonbladets uppmaning till Handelstidningen föranleddes at riksdagsmannavalets utgång i Götheborg ocha! den upplysning Handelstidningen lemnade, att valets utgång blef sådan den blef genom dena ofantliga öfvervigt i rösträtt som de rikaste eller mest skattande borgarne i Götheborg hafva, hvarigenom också hände ati de som jemte de nu Valde voro på förslag blefvo underkände, oaktadt de hade en pluralitet inom den väljande personalen för sig. Viyttrade då den önskan att Handelstidsingens redaktion måtte föranstalta en undersökning till utrönande deraf, huruvida valresultatet eniigt representationsförslagets vallängd skulle blifvit detsamma som nu, eller mindre utfallit till förmån för penningens öfvervigt. Häåirpå är det nu som Handelstidningen skolat svara i den ofvan citerade artikeln; men vi bedje om ursäkt att vi ej kunne acceptera detta såsom ett ordentligt svar. Ty om tvänne personer som hafva olika omdömen om en sak, betvifla riktigheten af hvarandras åsigter, och den ene säger till den andre: låtom oss mnärmare undersöka huru det kommer att slå sig ut i praxis, men den andre då genmäler: det behöfves icke, ty emedan det är såsom jag har sagt, så är det såsom jag har sagt; — om man resonerar på det viset så är det omöjligt att komma längre. Nu säger Handelstidningen, att ehuru det medgifves att resultat.t skulle blifva bättre enligt nya förslaget än det är nu, om endast borgare röstade, så blir det icke så, när de röstande komma att förstärkas med adel, prester, embetsmän och sådane rika personer osom icke äro borgaren, (men fins det då icke annat än rika bland dem som icke äro borgare? lyckliga Götheborg!) då de mindre bemedlade måste komma att bli öfverflyglade vida mer än nu,. menar. H. T. Nu torde likväl observeras att-hvad H. T. här påstår ionefattar just hvad vi å vår sida ansett böra närmare unde rsöka3 innan, man ta ger det för afg gjordt, så mycket. mera som det förefaller oss såsom skulle Handelstidningen hafva förbastat sig i sin slutsats. Skälet hvarföre vi skulle anse en. sådan undersökning af vigt, är att: omdömet: om: representationsförslagets politiska resultat till en icke ringa grad måste bero på hurudane man anser städernas val skola blifva. Af sådan anledning kunne vi ej undgå att upprepa den tankan, att det ingalunda vore förlorad möda om t.ex. åtskillige ledamöter af reformsällskapet i Götheborg företoge sig en granskning för-att tillse huru stort antalet bletve t. ex.af väljande personer och röster å ena sidan bland dem som hafva mindre än en hel röst, och å den andra antalet personer :och röster bland dem som hafva mera än en röst. Det är klart att förhållandet med Götbeborg i alia fall ej blir någon mätare för städerna i allmänhet, ty i Götbeborg är dels samladt ett stort antal förmögna borgare som hafva högsta rösträttigheten, dels finnes der ock garnison, gymnasium, länsstyrelse m. m. och således många embetsoci tjenstemän; men resultatet, hvad Götheborg beträffar, kunde i alla! fall sedan lemna en ledning till bedömande af förkaltanderga i många andra städer: En sådan närmare pröfning måste vara afsö mycket mera värde, som det är begripligt, at! om man skulle förkasta förslaget af en förutfattad antipathi eller på grund af en förmodar om ett ofördelaktigt resultat, men det sedar skulle befinnas att denna förmodan hade inne fattat ett misstag, så skulle de som vilja er reform, men hade bidragit till förkastandet, efteråt komma att ångra att lättsinnigt hafva skjutit ifrån sig en sak, som: innefattade et! politiskt framskridande för nationen och i alle händelser hade det goda med sig, att sjelfskrif: venheten komme att upphöra.