Aftonbladet – 19 september 1850, sida 2

(Insändt.) Replik. I sednsste eller sjette häftet af tidskriften Frey örekommer en recension af några af mig utgifna matematiska småskrifter, hvilken förråder lika mycken obekantskap med det ämne dessa skrifter behandla, som med den ton, som råder emellan vetenskapsmän vid diskussion af vetenskapliga frågor. Såsom denna recension åsyftar att undertrycka den metod att lösa numeriska eqvationer, som jag i dessa skrifter framställt, skyndade jag efter genomläsningen deraf, och iohemtandet af de många misstag recensenten dervid begått, att hos redaktionen af Frey framställa min önskan, att uti samma tidskrift, der recensionen varit införd; få meddela en replik emot densamma, om ett eller högst 2 ark. På denna min framställning erhöll jag det svar, att Frey icke intager några repliker, med det tillägg, att äfven om jeg ville betala tryckningskostnaden, så kunde Frey ej intaga en sådan, emedan hvarje bäfte ej fick öfverstiga 4 ark (utgörande således 48 ark för året). Det är till följa häraf, och då det icke fiones i vårt land mer än ofvannämnde tidskrift för vetenskaplig litteratur, som jag ser mig nödsakad att uti en störra politisk tidning få införd den replik, för hvilken icke funnits rum uti den tidskrift, dit den 1 så många afseenden borde höra. Jag skall, af skyldig aktning för allmänheten, vara så kort som möjligt. Recensionen är riktad dels emot den metod att lösa numeriska eqvationer jag framställt, eller seriemetoden, dels emot min person såsom författare. Jag skall först genomgå de anmärkningar, rec. gjort amot ovannämnde metod. Den ton af öfvermod, mästerskap och förolämpande förakt, som alltid förråder medvetandet af att man har orätt i sak, och bvarmed rec:s anmärkningar äro gjorda, skall icke. hindra mig ifrån att hålla mig endast vid saken. 4. Rec. har först vid seriemetoden anmärkt, att om den än förmår upptäcka två lika rötter i en eqvation, så är den dock icke anvärdbar när de äro flera än två. Detta är ett fullkomligt misstag. Metoden upptäcker och bestämmer med s:mma lätthet 3, 4 c. lika rötter, som när de äro blott två, och det genom samma operationssält, nemiigen geoom de följande limit-eqvationerna. Äro 3 lika rötver, upptickas de genom andra limit-eqvationen; iro de 4, genom den tredje, o. s. v., hverom Tec. kan öfveriyga sig icke blott genom exempal, utan ifven genom snalogien med den vanliga metoden, ter man i sådana fell går till andra, tredje 0. s. v. leriverade polynomen, ehuru operationerna äro olika I de olika metoderna. å 2. Rec. anmärker för det andra, att seriemsatoden icke kan allmänt användas vid bögre eqvationer än len tredja, för uppsökandet af närliggande rötter, emedan, när dessa upptäckas gexom limil-eqvationen, denna i sådant fall äfven har nära ligjande rötter, och således vid limit-eqvationen samma svårighet uppstår som vid den ursprungiga. Rec. utgår bär ifrån den förutsättniogen, att aär rötterna äro nära liggande i en eqvåtion, de äfven äro det uti limit-eqvationen. -Men detta är ett nisstag. Tvenne rötter kunna ligga huru nära