Aftonbladet – 17 september 1850, sida 2

1809 och 1810; Tidstaflor af C. A. Adlersparre, är ett arbete, hvars första del redan biifvit anmäld i Aftonbladet. Författaren framdrog der, såsom läsaren minnes, intressanta, förut outgifna handlingar och okända anekdoter rörande åtskillige af 4809 års män, såvöäl krigarne som statsmännen, h-arigenom man fick tillfälle beriktiga en förut i ett och annat villfarande opinion; äfvensom några episoder från riksdagen dervid förekommo. Den andra delen af samma arbete, nyligen utkommen, är icke mindre underhåglande, dels för de rikhaltiga meddelanden som deri förekomma angående kronprinsen Carl August, dels för det begrepp man kan hemta om riddarhusets dåvarande ton, genom ur protokollerna införda utdrag af några diskussioner derstädes, bvilka hittills kunnat anses så godt som obekanta för a!lmänheten, i anseendetill både sällsyntheten och volymen af 1809 års riksdagsprotokol:er, hvari många historiskt värdefulla bandlingar och yttranden ligga förvaradtill begagnande för häfdatecknaren. Des utom träffas bidrag til: utredningen af förhållandet med upploppet den 20 Juni och åtskilligt annat, som belyser nämnde tidskifte. Man kunde väl ej utan allt skäl göra den anmärkningen vid dessa tidstaflor, att sjelfva planen för arbetets ordnande synes varit alltför obestämd, hvilket gör att författaren emellanåt likasom hoppat ifrån ett ämne til ett annat, för att kort derpå återkomma till det förra. Detta kan väl icke precist anses såsom en försjenst i hvad man kellar bokmakerikonsten. Emellertid är det eget nog, att den lilla ostadighet, som synes uppenbara sig i detta fall, lingt ifrån att göra det hela mindre behagligt, tvärtom drag:r läsaren med sig, så att man har svårt att lägsa bort volymen innan den är helt genomgången. Det är såsom om man befunne sig i ett sällskap af intressanta personer, och der konverserade en liten stund med hvardera i olika ämnen, dervid det först vidrörda emellanåt kommer ånyo på tapeten. Tillläggom likväl, att det varma och fosterlärdska hjertelag, som ständigt framlyser i författarens egna betraktelser, hans färgrika stil och någon gång sjelfva den lilla öfversvallning af känslan, som erinrar att man har poeten framför sig, icke ringa bidrager att göra läsningen underhållande. Det intressantaste och för bistorien värderikaste, som denna del innebåller, är otvifvelaktigt det som 2ngår Carl August. Utom valda utdrag ur några förut tryckta skrifter, har för fattaren hemtat nya bidrag till denne ovanlige furstes karakteristik dels från anteckningar el er meddelanden efter sin br fader, som var Carl Augusts intimes!e vän bär i Sverige, dels her ban erhållit ett sådant särdeles värderikt bidrag af mn. v. hr biskopen Kuilberg, som den tiden var tjenstemån i ecklesiastikexpeditionen och omgaf. prin-en en tid såsom dess handsekreterare samt tillvann sig hans förtroende. De spridda drag, som sålunda från flera håll meddelas om åtskilliga yttranden och hazdlingar af prinsen, i sådana ögonblick, då själens mnersta fålade utan tillfälle till föregående beräkning eiler öfverliggning, gifva läsaren det oviskorliga intrycket, att denre furste hade en storartad karakter i detta ords ädlaste beinärko se, och fö klara dätt den utomordentlig kärlek harm hade tillvunnit s:g af Nor: männen, biand kbvilka han hede vwistats längre än hos oss, öfvensom den el:ttriska hastighet hv.; med -yktet om hans ädia egenskaper spred sig äfsen til den svenska nmitionen. Vi skola bland de sikhaluga bidragen i detta afseende tillåta us; meddela några ut rig. Pag. 9: På slottet Augustenburg föddes kronprinsen Carl August den 9 Ju!i 4768. Fadren var hertig Fre: drik Christian ef Holstein-Adogustendburg och hans noder prinsessen Charlotta Amalia af Holstein Ploen. Redan wvioigt utvecklade sig bos prinsen den festa beslu!samhbet, sammacparad med ett ömt sivnelsg. soma sedermera, så herrligt sku!e stämpla bans sed nare vandel. Så berättas, huru han, knappt fyllda rjorton är, modigt kastade sig framför tvenne skeande bordhästar och heidade dem til j mindre förundran än bestörtning för formanrnen och dest hustru, sum genom deana ett barns djerfbet rädda