Aftonbladet – 13 september 1850, sida 2

ett artigt leende och lofvade att det skule vara färdigt til följande morgon. Dennaafbn singo systrarne ut med sin moder, och Mr Medway drog sig tidigt tillbaka till sitt eget rum; men då han hade en förevändning att gå ned igen efter sina glasögon, såg han Grace utad öfver ett bord, på hvilket voro spridda itskilliga skrifmaterialier. Hon böjde hufvudet mot sina sammanknäppia händer och suckade djupt. Då han inträdde i rummet, såg hon upp och drog hastigt ett rent papper öfver sidan, som hon hade skrifvit. Du ser blek ut, barn), sade den gamle herrn i det han påsatte sina glasögon. Hvad gör du der? d Jag skrifver bara lite ... men jag har en svår hufvudvärk, svarade Grace. Gå då till sängs ... Hvad är det som du der i mörkret förstör dina ögon på? Jag kan vissa, något långt bref till en sentimental vän; icke så ? re Han närmade sig bordet under det han talade. SNifårinte se det; om det så är; sade Grace, ikfullt läggande sin hand på papperet, och jag måste sluta det i natt, emedan jag har lofvat. Hon gjorde ett uppehåll. Godt, sade den gamle mannen vänligt, löften måste naturligtvis hållas. Jag hoppas att Mathilda har hållit sitt löfte att kopiera mitt bref; tror du att det blir färdigt tills i morgonbittida?, Grace, och utan att afvakta svar lemnade kan rummet. Följande morgon lågo brefvet och kopian vid onkel Medways tallrik, och den gamle herrn examinerade det med en gillande blick, tog en femtiodollars not ur sin plånbok och sade: jag vill ej förolämpa genom att tillbjuda en belöning för denna vackra och korrekta kopia, men jag vet alt ni unga damer slitid hafva något barmhertighets föremål, som intresserar er,och den vackra kopisten måste h-fva uppoffrat många