Aftonbladet – 6 september 1850, sida 3

Säkert du ser att lifvet är skönt,? Om också du dess bitterhet rönt; Att ej blott lasten frodas bär nere, Meån, att ock dygder finnas, allt flere, Blott man sitt hjerta, uten allt tvång Öppnar för kärlek, vänskap och sång. Och när härnäst till skogen du går, Glädjen med öppna armar der står, Blickar båd ljuft och skälmskt i ditt öga, Smärtans demoner bry dig då föza; Mer vid de lätta gracarnas språng Lyster dig svärma ännu en gånrg.