Aftonbladet – 4 september 1850, sida 3

läggningen; men afhörde, som det förekom, med föga uppmärksamhet de anmärkningar, hvar: med Bernard ville dokumentera sina kunskaper och tog sedan af åt en närbelägen alle. Jag fruktar, sade konungen, liksom tankspridd, att utförandet af den gode Lenötres plan likväl kommer att dröja något. Det fattas öfverallt penningar. Louvois lärer utförligt talat med er derom., Ja, sir! svarade Bernard. ;Han sade mig, att en stor brist vore för närvarande i statskassan Det vore dock för mig af högsta vigt, inföll konungen, att mina planer med Versailles och Marly blifva snart utförda. Dessutom behöfvas betydliga summor för statshushållningen. Louvois skall rådgöra vidare med er. Han anser er för en utmärkt financier. Ja, i sanning, chevalier, ni skulle visa mig en tjenst, en ganska stor tjenst, om ni kunde utfinna medel att anskaffa den bristande summan. Huru lycklig skulle jag skatta mig, om jag för ers majestät kunde angifva medel, hvarigenom ..., började Bernard. Ni kan det; jag är derom öfvertygadn, afbröt honom konungen. Någon annan pant eller garanti kan jag visserligen icke för närvarande gifva er, än den ministern redan erbjudit. Som sagdt, chevalier! Staten är i bögsta behof af penningar och jag ber, att ni måtte öfvertaga lånet.n Sir, min beredvillighet att tjena ers majestät kan blott med mitt lif upphöra... började Bernard ånyo. Jag vet det. Det fordrar ingen försäkran. Jag känner edra intentioner och skall veta att belöna dem, afbröt bonom konungen ånyo. Begif er i morgon ännu en gång till Lowvois. Uppgör med honom det nödiga. Jag sanktionerar allt hvad han med er afslutar. Men kom då, Lenötre! Hör, herr Lenötrel Visa che