Aftonbladet – 3 september 1850, sida 3

Hr landsh. Nermans tegel-leverans till cellfängelset i Halmar. För någon tid sedan omnämndes i Aftonbladet, att hr justitiekansleren, som ansett en al landshöfdinge-embetet i Kalmar gifven tillåtelse åt länets höfding, hr C. U. Nerman, att å landshöfdingebostället Skälby anlägga ett tegelbruk, vara stridande mot gällande författningar, anmodat kammar-advokatfiskalsembetet att deröfver anföra besvär. Anledningen till denna justitiekanslerens åtgärd synes hafva varit en tvist, rörande en tegel-leverans till uppförande af ett cellfängelse i Kalmar, som uppstått emellan hr landshöfdingen Nerman och landshöfdinge-embetet i Kalmar, å ena sidan, samt hr baron ÅA. C. Raab på Ryssbylund och hr kaptenen C. A. Mannerskantz på Wärnanäs, å den andra. De tvenne sistnämnde hafva nemligen, uti April månad innevarande år, till justitiekanslers-embetets beifrande anmält ett, enligt deras förmenande, af landshöfdingen samt landshöfdinge-emhetet föröfvadt missbruk af sin myndighet, nemligen att, vid pröfningen af leveransanbud för tegel till nämnde cellfängelse, hafva gynnat hr landshöfdingen, till förfång för andra spekulanter på ifrågavarande tegelleverans. Genom den färg hrr Raab och Mannerskantz, uti sina till justitiekanslers-embetet ingifna skrifter, sökt gifva, såväl hr landshöfding Nermans handlingssätt såsom enskild man, som landsböfdinge-embetets åtgörande vid saken, får denna tvist ett allmännare intresse, emedan den principfråga deruti uppställes: huruvida det kan anses tillständigt, att en statens embetsman, som uppträder såsom spekulant på leveranser åt staten, må kunna, genom sitt embetsmannainflytande inom någon statens myndighet, tillvälla sig större eller mindre förmåner framför ardra medspekulanter. Såsom blott och bart rättsprineip är frågan lätt afgjord; men när man kommer till den praktiska sidan af saken inses lätt, att fall kunna uppstå, vid hvilka det torde blifva svårt rog att afgöra, huruvida maktmissbruk och mannamån ägt rum, eller ej, och om ej, fastän med iakttagande af alla lagliga former, den ene medborgaren blifvit gynnad på den andres bekostnad. Nör pu fråga uppstått, huruvida en så beskaffad eludering af den juridiska rätten blifvit begången af en man, it hvilken ett helt läns styrelse är anförtrodd, kan en sådan sak naturligtvis icke undgå att väcka en allmän sensation, samt nämnde myndighets svaromål på en så grav tillvitelse med rätta blifva föremål för publiciteten; oeh vi tro oss derföre böra här nedan meddela, såväl friherre Raabs anmälan till justitiekanslersembetet, jemte en berättelse om hela tegelaffärens förlopp, som hr landsböfdiv8 Nermans enskilda, samt Kal mar landsköfdinge-embetes förklaringar öfver sak. äfvensom slutligen friherre Raabs och kapten Mannerskantz sjutpåminnelser vid sistnämnde förklaringar. i Genom denna framläggning af skriftvexlingen i dess helhet, sättes läsaren bättre i tillfälle att sidorredöma de skäl och motskäl, som å ömse meddelas ; ,än Om de vexlade skrifterna skulle .01as 1 en I eller mindre sammandragen relation. Ehuru vi reoaz för någon tid sedan xl oss ifrågavarande handling. ; elage, i dor j afskrift meddem e, Jemte anmodan att med första införa dock ag tonbladet, hvilket vi äfven lofvat, her rymmet icke medgifvit det förr än nu.