Aftonbladet – 2 september 1850, sida 3

saken dertill erfor jag icke. Måhända tyckte de beväringsskyldige studerande att detta tältande, som i öfrigt icke medförde någon skillnad mot gammalt, endast orsakade större besvär och kostnad än vistandet i staden, och kanske man derföre icke hade något emot att låta dem återgå till gamla seden. Man berättar emellertid, att konsistorium afstyrkt deras anhållan om förändring. Man kan med skäl tycka, att vederbörande borde finna rättvist och passande, att landets hela beväringsskyldiga ungdom på samma sätt underkastades exercisen. De nya jbiblioteksstadgarne, som blifvi: stadfästade och tryckte, hafva fått sin tillämpning. Utan tvifvel skola de medföra en reda, som hittills icke hört tll ordningen för dagen. Bibliotekarien har väl Länderna betydligt mera bundna än förut, men, säger man, vederbörande hafva lyssnat till erfarenheten och tagit lärdom af den. Men också bibliotekets underordnade tjenstemän hafva fått förökade pligter och tjensteåligganden, hvarför det synes billigt, alt deras knappa vilkor, hvilka hittills åtnjutit någon vedergällning för sin möda, måtte förökas, och att de, som ingenting haft, måtte något bekomma, så framt biblioteket skall kuniza påräkna att fortfarande ega dugliga tjenstemän. — Det är nu mera ej ensamt biblio tekarien, som bestämmer, hvilka böcker för året skola inköpas, utan sådant bestämmes af en biliotekskommission, bestående af personer ur de resp. fakulteterna, med bibliotekarien till ordförande. Derigenom måste hädanefter elt jemnare inköp af böcker i de särskilda vetenskaperna komma att ega rum, då binlioter kariens möjliga förkärlek för den ena eller andra vetenskapsarten icke mera får ensidigt inverka på bokreqvisitionen. Den årliga reqvisitionssumman är, såsom man kan vänta uti ett fattigt land, tewmligen medelmåttig. 2090 rdr bko lärer ungefärligen vara den summa, som årligen kan för bokinköp disponeras. I Upsala hade länge mycket talats om de nya akademiska konstitutionerna. De hade, några dagar före min ankomst dit, kommit konsistorium tillhanda, till påsigt och afgifvande af underdånigt betänkande. Hvad jag om dessa konstitutioner ryktesvis förnummit, inskränker sig till följande. I dessa konstitutioner skola många tänkvärda förändringar mot gammalt blifvit gjorda. Det bästa och det mest efterlängtade af allt är upphäfvandet of korsistoriets jurisdiktion. Huru många besynnerliga företeelser hafva ej egt rum genom denna domsrätt, buru mycken munterhet eller förargelse har den ej väckt i Upsala och annorstädes, huru ofta hafva ej ordinarie eller extraordinarie ledamöter uti consistorium minus till och med med penningar fått plikta för sin högst ursäktiiga okunnighet eller nödtvungna tillit till opraktiska juristers föredöme och förklaringar, innan ändtligen detta upphäfvande skedde! En annan god sak är förordnandet om att alla fatultetsexamina skola hållas för öppna dörrar. Den and2, som nttalar sig i denna förändrirg och bestimmelse, är i en tid af ifrig reaktion och skygghet för offentlighet utan gensägelse ganska prisvärd. En annan god sak är fordran af betyg i zoologi för dem, som ta a medikofi!osofiska examen. Detta stadgande ger tydligen tillkänna, att vederbörande med allvar tänka få upprättandet af en lärostol uti besagde läroämne. Ett förträffligt stadgande synes det vara att de löpande ekonomiska ärenderna, emot hvad bittilis skett, komma alt skölas, icke al konsistorium i sin helhet, utan genom ett collegium cecsnomicum. — Konstitulionerna sägas göra skillnad mellan fissofisk kandidatur och filosofisk magistergrad. Till kandidaturen lärer erfordras: tentamen och examen inför fakulteten — tretton betyg — bland dessa minst fem betyg uti närbes!ägtade imnen — alltid betyg uti latinet, grekiskan, historien, filosofien samt i matematiken eller,i dess ställe, i någon naturalhistorisk disciplin. Om beskaffenheten af detta stadgande kunna jankarne blifva delade. Någon egent!ig skillnad mellan studentexamea och fi!osofisk grad kan detta stadgande icke spåras. Det förljudes också, att de nya konstitutionerna skola innehålla en ny reglering af läseterminerna, så att de sednare ej blifva obetydigt förlängda. Bestämningen säges vara den, tt vinterterminen hädanefter skall börja den 15 Januari, då den för närvarande ej börjar örr än den 28 s. m., och höstterminen börja len 1 September eller jemnt en månad förr in nu förhållandet är. Läseåret blir sålunda örlängdt med icke mindre än sex veckor. Meningen bärmed tord: vara, att gifva den tuderaade ungdomen fördelen af att kunna få entamina och examina oftare, än hittills egt um. Denna omtanka måste man anse vara våde förståndig och välmenande. De studeande må åtnjuta rättigheten att bli tenterade och examirerade någorlunda samtidigt med deas mognad derför. Men det säges också att under en del af dessa sex veckor äfven föreäsningar skola hållas. Denna bestämning lärer väckt någon missbelåtenhet och, såsom mig ynes, icke utan skäl. Väl hade man önskat och väntat en omreglering af läseåret, men ör annat ändamål och på annat sätt. Man har aka träffat Oc Våran ar ost hedia er