Aftonbladet – 31 augusti 1850, sida 2

Litteratur. Anvisning att med Vottenbehandling bo:a den Orientaliska Choleran, af J. O. Lagberg, är titeln på en nyligen utkommen skrift. Förf:n, len för sina lyckliga kurer, genom användande af vatten, allmänt bekante brunnsintendenten Söderköping, hr d:r L., har här uttalat sin Asigt (sid. 7) att cholerans rätta behandling omed vatten ofellart medför lyckligare verkan vän någon af de hittills använde och bekant.gjorde kuråtgärderna, med en mångfald af me;dikamenter. Rörande den stora frågan: huruvida choleran utbreder sig genom smitta allena, genom epidemisk inflytelse allena, eller såväl på det ena som på det andra sättet, yttrar sig förf. för den sistnämda åsigten; han anser således, både att sjukdomen är epidemisk, såsom erfarenheten af dess framfart tillräckligen visat, såväl som ock, att den pi likhet med hvarje sjukdozsprocessn, ,blir smittande, så fort den upprått en viss grad af utveckling. et visar sig härafo, säger hr L., att man ej har förnuftigt skäl, att, hvad anngår smittsarheten, hysa större farhåga för beröring mel cholerasjuke, än med patienter af vanlig nerffeber.v På grund häraf uttalar han sig emot spärrningsåtgärder. Hvad hr L. härom säger, förtjenar lässs i sitt sammanhang: Den för sundhetepolisen och statsmedicinen högst vigtiga frågen: om Choleren företrädesvis sprides genom smitta eller gezom allmänna och derför genorn polisåtgärder alldeles ohjelpliga epidemiska inflytelser. om den således kan genom sundhetskordorger och de sjukes bortvisande eller ipspärrande utestängas eller icstängas, det låter sig endast ofu lkomligt besvara efter erfarenheten, som åtminstone för de europeiska Jändsrna gifvit, hvad den allena gifva kan, relativ visshet derom, att Cholerans smiltsamhet icke är större än den vanliga nervfcberns; och då vi sett henne göra de hastigaste språng, t. ex. från Prag till Paris, så talar detta ingalunda för hennes utbredning genom smitta. En sträng karantäns-ordning och mili:ärcordenger medföra, vid kulturens och folkförbindelsernas närvarande ståndpunkt, för folkens väl så skadliga följder, att det synes, som skulle deras gagn, om ett sådont genom dem någonsin kan vinnas — hvilket är ganska tvifvelsktigt — ingalunda uppväga dessa följder. Från erfarenhetens side är i detia hänseende det factum anmärkningsvärdt, att Bäjern, der man vidtog inga spärrningsåtgärder, låpgt mindre än de flesta andra tyska stater hemsöktes af fersoten, och att Köpenhamn med Seland, utan all spär:ningsåtgärd, 1834 förskenades cch kringgicks af farsotep. TänkvärdaZäro i synnerhet skildringen af de resandes lelägenhet på karantänsplatser, samt behandlingen af den frågan, huruvida det är nyttigt att ssmmanföra dessa slags sjuke på lasaretter och gemensamma sjukhus. Hr L yttrar om allt detta följande: Hvsad för öfrigt angår polisåtgärdernas värde, så tänke man sig blott de af Choleran angripne re. sande, som utestärgas och bortvisas från platsen ÅA med anmaning att begifva sig till den kanske ganska sflägsna platsen B — eller föreställe sig det a cholerasjuksn hemsökta fartyg, som från hamnen Å visas bort till karantärsplatsen B, och som, ifal också sjukdomen skulle förskona erforderlig arbets kraft till resans fortsättande, lätteligen behöfv rfler: veckor för att uppnå anvisningsorten! — Man vet genom erfarenheten, att, när på ett sjukhus, et: la sarett en-smittsem sjukdom utbrutit, den just här i trängseln, hastigt breder ut sig och anteger de! svåraste karakter; man vet, att denna karakte säkrast mildras och att sjukdomen lättast be segras om sjukhuset spränges, om patienterna kringströs, åtskiljas, sprides, helst kring lands bygden; skall man då icke sfsky all instängning, al cernerinpg, hvarigenom sjukdomens intensitet bringa till sin högsta höjd och ställets atmospher förpestas loch man framtvin ar likväl den hbiskligaste af al cernering, der som uppstår på det cholerasjuka, bort visade fartyget — och ålögger det från smittad or ugåingna, men af irgen smittsam sjukdom lidand fertyget, att lägga till i den hemn (karantänsorten) der vådan för smittning nödvändigt, så fremt, sjuk domen der finnes, måste vara aldra störst! År de väl,, jag vill icke säga christlig kärlek, är det kon seqvens eller ens vett och förstånd i en sådan polis tillställning ? I