Aftonbladet – 30 augusti 1850, sida 3

nemligen en strykande afsättning hos den större mängden, af smickret vilseledda, än sjelfständigt tänkande menniskor. Med afseende på de förstnämnda, anse likväl vi oss, såsom medarbetare till ofvannämnde Kahl, och under en längre tid vittnen till såväl hans många oarter som den grannlagenhet och humanitet hvarmed hr Söderberg under denna tid bemött sina arbetare, förpligtade till dessa upplysningar: Att Kahl, enligt sitt lärokontrakt, skulle vara ledig ur hr S:s tjenst så snart han fullgjort sitt gesällprof, hvilket, efter vår förmåga att döma, kunnat hinnas färdigt långt före den bestämda tilen; men att han, hr S:s tillsägelser oaktadt, och under det Kahl ännu åtnjöt husrum och kost, m. m., oblygt sysselsatt större delen af tiden med arbete åt fremmande personer, och att ofvannämda arbete derföre nu endast är halffårdigt; — att, hvad vägrandet af betyget beträffar, detta svårligen kunde lemnas Kahl, då hans vistelseort, sedan tvisten uppkom, varit såväl hr S. sjelf som oss fullkomligt obekant; — att slutiigen, hvad våldet beträffar som förmenas blifvit af hr S. å Kahl föröfvadt vid det tillfälle då Kshl skulle afbemta sina saker, det syntes vara skedt förut, hvilket lätteligen kunnat inträffa bland den mängd ovänner han, genom sitt uppförande, tid efter annan åsamkat sig, och sådana personer, hvilkas umgänge han egde. Vi äro öfvertygade att alla, som känna Kahl, skola dels bevittna, dels antaga för högst sannolikt hvad vi härmed, till vederläggning af sanningslösa beskyllningar, nödgats lemna åt offentligheten. Stocxholm den 26 Aug. 1850. M. Reuterdahl. S. Christophersen. J. W. Bremer. Arbetare å fabrikör Söderbergs chronometerfabrik.