ere 555 SSe Nera Han var ärelysten, men icke efter ytligheter, som ni; han handlade stundom obetänksamt, men genom en ädel rörelse. Lättsinnig, som ni, var han icke. Nu blef det för Bernard något för starkt. Hastigt steg han upp ifrån stolen och gjorde min af att aflägsna sig. Stadna hr Bernard! Jag har ännu mera att säga er,, fortfor Zigenerskan, liksom hade hon icke märkt den unge mannens inre rörelse. Jag menar väl med er, och då ni icke har någon annan, som redligt gör det, så anser jag mig skyldig att helt öppet tala med er. Om mina ord såra er, skall det dock vara en öfvergående känsla. Det är operatörens sond ni känner. Alt såret exis!erar, kan ni icke neka och ert bättre jag erkänner det. Det gäller nu att bota det och dertill vill jag bidraga Den säkerhet, hvarmed Zigenerskan yttrade detta, det egna förhå!lande, hvaruti han befann sig, den besynnerliga qvinnan och den med herne öfverensstämmande omgifningen, äfvensom förtrytelsen, hvartill han låtit hänföra sig, allt ssmmanlagdt gjorde på Bernard ett nästan komiskt intryck. Han satte sig åer och sade 1 något ironisk ton: . i Min fru, j:g är helt och hållet öra. Zigenerskan syntes lika litet som förut gilva akt på hans förändrade sinnesstämning. Ni sadej att general-förpaktningen låg er mycket om hjertat,; sade hon. Jag tror det, ty era handelsoch financiela affärer stå icke synnerligen väl. Ni retablerar er genom denna indrägtiga post. Det kommer nu an på att förskaffa er den., Och ni, min fru, vill hafva den godheten...? frågade Bernard, i den förra ironiska tonen. . Ja, hr Bernard, det vill jag, i förhoppning, att ni hädanefter handlar mindre lättsinvigt,