UTRIKNLS. De med dagens post ankomna utländska tidnirgar gå från London till den 20, Paris den 21, Hamburg och Köln den 23 samt Berlin och Stettin den 24 dennes. DANMARE. Hvarken från Hamburgska eller Berlinertidningar kan hemtas några säkra eller vigtigare underrättelser om tillståndet i Holstein eller om fredsratifikationsfrågan. I en Kielertidning säges, att danskarne hafva på hvardera flanken en kår af 8,000 man, den högra i Fredrikstadt och vid Husum, den veastra vid Eckernförhrde, och att centern vid gamla Dannevirke är betydligt stark. Man anser således ej möjligt, att nu anfalla dem, från insurgenternas sida. Desse behöfva ytterligare officerare och antaga nu äfven utländska inanteriofficerare. SPANIEN. Ombuden för de främmande innehafvare at statsskuldspapper äro mycket missnöjda med den föreslagna regleringen att dessa skola konverteras i 3 proc. papper. Man tror ej att regeringen kommer att motsätta sig saken, fastän det är en förtäckt statsbankrutt. FRANKRIKE. De fortsatta berättelserna om presidentens resa i provinserna utvisa, att hans emottagning der alldeles icke är något bevis emot folkets tillgifvenhet för republiken. Ifrån alla håll, såväl utländska monarkers som inre partiledares, åtföljes han af spioner, för att kunna inberätta om allt, men i synnerhet söka utreda hvilka rop som ljuda högast: lefve republikenx, eller lefve kejsaren. Derefter skall man sluta om reaktionen segrar; men det förra ropet höres öfverallt — det sednare från högst få, och de afvikelser man hör från det förstnämnda äro vanligen ett lefve presidenten!,; lefve Napoleon! Reaktionen börjar derför att sänka tonen och presidentens tal, t.ex.i Lyon, anses såsom ganska Letydelsefullt, ty hållet med mera än vanligt beräknade uttryck, protesterar han deruti emot all afsigt till något statsstreck eller usurpation af makten. Efter återkomsten från sin resa åt södra orterna ämnar presidenten i början af September besöka Cherbourg. General Rumigny hade ankommit nyligen från S:t Leonarl och bor i ett hus vid Raincy, som tillhör Ludvig Pbilip. På nordbanan och Lyoner-jernvögen hafva försök blifvit gjorda med ett nytt slag lokomotiver; de lyckades fullkomligt, och med dessa kan man betyd igt öka hastigheten. STORBRITANNIEN. Vestra och södra Irlands förnämsta hamnar — Limeriek, Cork, 0. s. v. — äro fullpackade med utvandrarefartyg, som ändå icke förslå för de menniskomasior, hvilka på dem söka komma öfver till Amerika. Två skepp allenast — Nimrod och Albert — togo i Limerick 1000 utvandrare ombord den 20 Augusti. NEDERLÄNDERNA. Generalstaternas session slutades den 20 der.nes af inrikesministern. Han tackade kamrarne för det kraftiga understöd de lemnat regeringen, och förklarar att deras upplösning icke härflyter från något misstroende till dem, utan från önskan att så snart som möjligt försätta folket uti full utöfning afden nya reglerade vallagen. TYSELAND. Frankfurt den 21 Aug. Österrikes källelse till det tyska Förbundets mindre råd har redan i går blifvit den fria riksstadens senat tillställd, genom den hos densamma ackrediterade kejserliga österrikiska ministerresidenten, friherre v. Menshengen. Det mindre rådets öppnande skall enligt densamma ega rum den 2 Sept. Fredskongressen hade den 22 dennes sin första session uti Paulskyrkan i Frankfurt, som var alldeles öfverfylld af åhörare, bland hvilka man äfven, eget nog, observerade den österrikiske generalen Haynau. Ett antal af 4 a 500 medlemmar hade infunnit sig. Sir Richard Cobden emottogs vid sitt inträde i församlingen med lifliga bifallsyttringar.. En uti nationaldrägt klädd indian helsades äfven vid sitt inträde i församlingen med bifallsrop. Dr Spiess öppnade, såsom medlem af kommitteen, sessioren med tillkännagifvande, att medlemmarnes namn skulle uppläsas, amerikanarnes af Burritt, engelsmännens (ungefär 250) af Richard, fransmännens och belgiernas af Garnier och tyskarnes af Spiess. Namnen Cobden, Cormenin, Emil Girardin, Ducpetiaux, Jaup m. fl. emottogos dervid med acklamation. Kommittåen föreslog hr Jaup tiil första president, samt till representanter: för Tyskland pastor Bonnet i Frankfort, för Frankrikz Cormenin och Girardin, för England Cubden och Hindley, för Amerika Hitehkoke och Hall, och för Belgien Visschers; samt till sekreterare: Czeizenach, Varrentrapp, (Garnier, Cocqueril j:or, Richard, Stokes, Burritt. Dessa förslager antogos med acklamation och de valde intogo sina byråer. Derefter öppnade presidenten Jaup fredskongressens förhandlingar med ett kort tal, hvaruti ban bland annat yttrade: I mitt kära fäderneslends (Tysklands) namn helsar jag med innerlig glädje den första fredskongressen på tysk botten. Under de tvenne sistförflutna åren har större delen af Tyskland, genom sitt sträfvande för bättre politiska förhållanden, hindrats att egna eder församling behörigt deltagande. Den närvarande församlingen och dess följder skola