Aftonbladet – 28 augusti 1850, sida 3

BLANDADE ÄVMNEN Målaren SÖDERMARE genomreser för närvarande såväl Westersom Österdalarne, för att afmåla sockneboernes drägter. Äfven vistas der en landskapsmålare Nordgren, som på H. E. H. Kronprinsens bekostnad besökt Mora, Rättviks, Leksands, Gagnefs, St. Tuna och Schedvi socknar. — STAITES ELEKTRISKA EELÄRERING. Bland d många försöken att tenom el ktricitet ersätta lampor och gasljus, !afva de flesta misslyckats, derföre att ljuset saknat jemnhet och blifvit för dyrt. Begge desa fel funnos oskiljaktiga från resultatet af de kostsamma försök, som i slutet af :örlidet år anställdes i Peter.burg, med en fransk uppfinning, hvaraf man hade gjort sig stora förhoppningar. En epgelsman, m:r Staite, har förstått att undvika de begge grundfelen, genom en inrättning, hvarpå h:n tagit patent, och som han nu förevisar i sitt fädernesland, för att förskaffa den insteg. Den kolspets, hvarifrån den lysande elektriska strömmen öfvergår lill en annan elektrod, förtäres v 1 i hans apparat småningom, likasom i de äldre appara erna; men i stället för återstodens framskjutande medelst skrufning för hand eller af ett urverk, (en rörelse, hvilken aldrig kan hålla jemna steg med kolets åtgång, och derföre gör strömmen ojemn och l!uset fladdrande) sker ersättningsrörelsen i Staites spparat genom sjelfva strömmens elektromagpetiska kraft, hvilken rättar sig efter ljusutvecklingens styrka, och såunda blir oföränderlig. . Ljuset får bärigenom fullkomlig stadga, så länge kolcylindern räcker; och den illa kölåtgången för en natt kan lätt beräknas på förhand. Den öfverdrifpa !ostnad, som vid andrå apparater fordras för strömmens uppväckande genom syror och af dem sönderfräten zink, undviker Staite iter genom begsgnande af en magneto elektrisk machin, som endast behöfver hållas i rörelse, för att åstadkomma Jljusutvecklinger. En förevisning af den nya uppfinningen skedde för ett par veckor sedan i Carlisle inför stadens mayor och en tai:ik samling åskådare och åskådarinnor och utföll till så allmän belåtenhet, att man både der och i Manchester begynt rådpläga om att mot detta slags eklärering på Åera ställen utbyta gaslysningen. Ett stort sken — berättar härom en engelsk tidning — hvilket i styrka notsvarade flera hundra vaxljus, men yar ojemförligt renare, utvecklade sig rån apparaten. Man kunde ej betrakta det med lotta ögat, och damerna grepo ovilkorligt till sina varasoller. De på samma gång brinnande gaslågorna iknade i dennä solskenslika dager gulaktiga röktungor, som kastade stark skugga på föremålen bakom sig. Sedan det elektriska ljuset blifvit sålunda framtäldt till jemförelse med andra, ekläreringsmedel, visade m:r Staite-d:ss tillämpning för fyrbåker. Först oragtes det i förening med Fresnells dioptriska åpvårat och sedan med en parabolisk spegel. Den härfrån utstrålande ljuskeglan kringsvängdes, så att den, ikt fyrtornens, efterhand träffade Horisontens hela mkrets.. Skenet liknar solens, och ännu på 5 mies (inemot !,,: mils): afstånd kan man i detta sken äsa fint tryck. Genom ett prisma sönderdelades detta ljus i samna regnbågsfärger fom solskenet, och de prismatiska ärgerna kunde på lika sätt, genom ett kullrigt glas, terförenas till solhvitt ljus. Fer att ådagalägga denna belysnings oberoende af egn och fuktighet, hvilket i synnerhet är af vigt m den skall användas till fyrar-och på gator, nedähktes beggerblektrodemia idtt glas vatten. Ljuset ortfor här att utveckla sig utan annan förändring, n skenpets brytning emot bubblorna af det genast i okning försbtta vattnet. Slutligemanställdes ett mer omedelbartjemförelseörsök emellan detta ljus och andra. Man anbragte tskilligg Vaxljus ochgaslågor på något afstånd från n hvit vägg, Och lät sedan elektrodskeriet falla derpå. Jtom den hysslofvadö bibnämnda skuggar från sjelfva igan, såg man nu mot väggen en tjock och sotig ök uppstiga från hvart vaxljussyden bäftigare utfömmande gaslågåti visade sig derewot fortsatt af n rökig ån ström, liknande den sorh uppskjuter ur korstenen på ett ångfartyg eller en ångvagn. Man ick. med--detsamma ett åskådligt. vedermäle af den massa ånga och oförbrända gaser, somvanliga 1ysingsmedel sprida omkring sig, och hvdfimed de upplanda den för andedrägten nödiga luften i slutna um. Från denna orenande egerskep är det elekriska ljuset, lika fritt. som; solöker., Det förtär icke n gång luftens syrgas, emedan det, för vanliga fall, ch när det ej skall utvecklas i vatten, saknar all illgång på syre. Utvecklingen sker nem illsluten glåskåla; som! antingen är alldeles lufttom, ler fylld med ren qväfgas, hvilken dervid icke för