Aftonbladet – 27 augusti 1850, sida 2

AVE ISP BSVMEDESVSP PJ ren AR AS SS OS SYRSR måste alla embetsmän, officerare och husfäder: allägga knappar, tofsar och andra utmärkelsetecken eller prydnader på sina mössor, samt anlägga sorgdrägt, hvilken i Kina är hvit: Nyssnämnde dag hölls i hela det stora kejsarriket en allmän sorgfest. — Engelska skrufslu-:; pen Reynaud hade åter uppbringat en mängd! sjöröfvare och fråntagit dem ansenligt byte. —I. Tehandeln beskrefs såsom särdeles liflig; isynnerhet hade afsättningen ökats ofantligt på Amerika och Australien. Til Macao hade anländt en ny portugisisk generalguvernör, commodore P. Alexandrino da Cunha, jemte en liten förstärkning af 60 man i stadens garnison. AFRIKA. I Egypten hade äfven choleran begynt härja; aldra först i Alexandria. Så snart den äfven förspordes i Kairo, steg vicekonungen genast ombord och for Nilen nedåt til Damiette, dit han genom telegrafen befalit sig till mötes ett!! ångfartyg och en fregatt, rikt försedda med alla möjliga förråd och beqvämligheter. Der inskeppade han sig den 5 Augusti och for tilll: Rhodos. En mängd andra bemedlade menniskor fö jde det höga exemplet, och flydde ur Egyp ten åt alla håll, för choleran. Med några sådana flyktingar öfverfördes den från Kairo till Susz. Handeln led mycket härigenom och ge-l nom den allmänna förskräckelsen. Nilens öfversvämning var ovanligt långsam, och manj påräknade i följd häraf en sednare skörd än vanligt. Utvandrare från Mauritius ärnade i Natal, vid kapkoloniens nordöstra gräns, anlögga sockerplantager. Bomull odlas der redan. Man förespår en skyndsam förkofran åt den hittills tewmligen vårdslösade Natal-kolonien, genom den rikedom och det inflytande, som af sockerodlingen och en utvidgad bomullsodiing böra kunna påräknas. Vid floden Omgeni och Pietermauritsviken säges sockerröret uppnå den frodigaste och mest gifvande vext man kan önska. NORDAMERIKA. Garibaldi hade anlindt till Newyork och hefenno sig änvu den 31 Suli i karantän. Man beredde sig att vid hans utgång derifrån med stora högtidligheter emottaga honom. Emedlertid beklagade sig nordamerikanarne allmänt och de i Newyork b:fiatliga fransmännen särskildt öfver ett parti tyska nykomlingars föresats alt vilja tiilställa en uteslutande socialistisk demonsiration till den italienska frihetsbjeltens ära, och icke medgilva nigra andra än socialister att deltaga i bans välkomnande. Skörden hed2 utfallit öfver all förväntan ymnig i afseende på hvete och korn: motsatsen deremot ägde rum med bomull och såcker, med undantag af Texas. Från Saint Louis beklagade man sig öfver; ett häftigt återutbrott af koleran under den 29 till 34 grader starka sommarhettan. På Cuba hade koleran utbrustit och i synnerhet bland negrerne anställt sådana härjnin-, gar, att man var i stort bekymmer om den o-, undgängligsste arbetsstyrkan för den instundande såckerskörden. Afven i Mexiko fortfor samma farsot, och: enligt de sednaste underrättelserna, af den 23 Juli, dogo i hufvudstaden omkring hundra per-; soner hvar dag. Man hade öfverallt inrättat sjukbus, men folket dog heldre utan all omsårdnad, än det anförtrodde sig åt dem. Från San Fransisco berättas den 17 Juni, jalt stepp i Panama och Chagres icke mer förslogo till de öfver Panamanäset anländande! Kalforniafarenes fortskeffarde och att man landvägen, öfver gräsöknen, väntade en karavan om 30000 invandrare. Den skattlagda förmö-l genheten i San Francisco steg nu til! 300 mil-: lioner dollars. Spåren af den sista stora braniden voro redan försvunna, och man hade denna gången sökt t:ga lärdom af de förra olycksbärdelserna, samt till det mesta uppfört Lus af huggen sten, från ett i stadens granrskap beläget sterbrott, anskaffat en Ivan ingd brandsprutor och andra eldsläckningsredskap och borrade flera artesiska brunnar, för ett äga ymnigsre och mera lokal tillgång på vatten. Man efterslog äfven ett tjulband,! som man med skäl misstänkte för anstiftandet. af den sednaste eldsvådan. i Huru låckande än guldvaskerierna alltjemuat, visade sig, hade likväl en mängd invandrarej nu begynt ägna sig åt jordbruket och med största framgång. Klimatet liknar medlersta Ttaliens och man hemtear redan ymniga skördar af ris, hvete, majs, korn, tobak, olja och nästan alla slags fruktträd och trädgårdsvexter. De redan af spansta munkarne införda druf-, i vorna hafva förvildat sig öfverallt i skogarne, ,cch erkännas i sitt rå tillstånd för de läckra-ste som firnas. Vinets beskaffenhet har ejännu kunnat Linna tillräckligt pröfvas. Inom året är hvar rykomling acklimatiserad. Sista posten från San Francisco går till den! 1 Juli. Den öfverfördes till Newyork af ångfartygen Georgia och Cherokee, jemte en mängd I passagerare och omkring 3 millioner dollars i I guldstoft. Alla underrättelser sammanstämde i förkunnandet af gu!dskördens fortfarande tiilvex; särdeles som innevarande års sednare skördetid varit ovanligt tjenlig för vaskningsarbetet. SYDAMERIKA. I Från Montevideo bar man de bedröfligaste! pyheter om verkan af det genom fredsslutet emellan England cch Buenos Ayres åt Rosas. åter öppnade tillfället att hämma all handel! för Montevideo. Nöden hade stigit till det! yttersta; stadens flesta invånare skulle redan. utvandrat, om de egt medel och tillfälle dertill. Af den der ännu stationerade franska eskadern, med 13500 mans besättning, väntade man sig någon lindring, om ej räddning, oaktadt man icke kände franska regeringens afsigt med närvaron nu mera af denna sjöstyrka på Platafloden. i I Rio Janeiro beräknades nu ej mindre än: 30000 menniskor vara bortryckta af gula febern. Förskräckelsen var så mycket större, com staden aldrig förut hade varit hemsökt af!