kes klockan 3 om morgonen, fO:jas uncger arbetet ar gesäller eller raästare. Göromålen fortgå hela degen och sjelfva söndagrne äro icke frias, emedan bagerierna då sotas. Att ofia i svåraste väder, köld och snö, tidigt, då alla andra njuta hvila, bsgifva sig till den vidsträckta stadens yttersta trekter, för att sota en skorsten, och icke sällan se sin tid betydligt förspilld innan husens invånare förmås a:t vakna och öppna dörrarne, synes förtjena en texation af sex. skiilingar banko. Man bör besinna, att den inkomst taxen bör bsreda, undergår förmicskning alla år, derigenom att åtskilliga husägare, särdeles i efligsnare trakter, vid inträffande konkurser icke betala något alls. En handtverkare upphör att arbeta för kunder, som icke bstals; men detta är icke sotaren tillåtet. Han måste offra sin möda åt det allmännas behof, utan att ens hafsa förmånsrätt för sin fordran. Att lefaadsbzhofven i allmänhet, bushyror, ved, arbetslöner, födoimnen, och särdeles utskylder, stigit högst betydligt sedan år 1815, är så allmänt kändt, att det icka behöfver bevisas. Sotearnes taxa harj dock icke undergått förhöjving, Ej heller är någon sådan förhöjning begärd; och der bofsamhet visari sig å ena sidan, bör man få vänta billighet å den audra. Man föreslår att öka sotarnes antal för att genom konkurrens nedlvinga priserna. Med ea mäagd uppräknade författningsr, gamla och nya, gällande och ogiltiga, har man velat bevisa att detta ökande är tillåtligt. Hvad gagnar dock att bevisa hvad ingen förnekar. Det var ju alltid tillåtet att, efter tidernas skiftninzar och olika behof, likaväl öka. som minska anialet sf sotare. Men iatetdera bör ske utan skäl. Bättre än nyssnämnde, något lustbara bevisnivg, hade varit om författaren tillsett huruvida erfarenheten, dena gamla vidiberömda lärarinnan lemnat någon upp!ysning i ämnet. Han skulle då funnit att ett experiment med ökande af sotarnes antal företagits redan år 14787. Då isrättades, på södermalm,l ett tredje distrikt, som en sotaremästare Kaöppel erhöll. Knaöppels enka dog i fattigdom; och år 1813 indrogs det rya distriktet, semt fördelades emellan. de tvenne gamla. Den som oväldigt tänker öfver saken, skall medgifva nödvändigheten att ett yrke, hvars oafbrutna, Boggranna och basvärliga verksamhet är så vigtig,: varder åtminstone tryggadt vid nödig bergning. Den!; cffentliga makten ken här a!drig grunda något försök på obestyrkta uppgifter ); ty misstager men sig i ett ämne af denna art, så yppas felet, i följd af FaNens egna natur, vanligen genom någon stor o 7cka, Sotningen i hufvudstaden är nu, för att göra kontrollen strängare, indelad i åtta trakter eller distrikter. Man har kallat detta ett monopol, och föresla-1 git att, med upphäfvsnde af traktsystemet, lemna sotningen, i afseende på distrikterne, alldeles fri. Ett sådant försök gjordes redan i fordna dagar; men, sedan hälften af Maria församling npedbrunnit, återgick man till gamla ordningen, ännu följd i Europas bäst ordnade städer. Man vill dock nu återgå till samma försök, och säger att, då sotningen är ett oundgängligt behbof, samt alla förnödenheter böra fås för godt pris, yrkets idkare böra nödgzas att i yttersta mobn nedsätta sin arbeislön, hvartill traktsystemets upphäf-! vande anses som säkraste medlet. Man påstår till och med att sådant skulle framkalla en bällre method vid sotningens reglerande, och större duglighet hos yrkets idkare. Härvid frågas hvad meningen är med den bättre methoden ? Har någon sådan verkligen uppfunnits, och hvarföre uppgifves den icke? En så kallad ny och förbättrad method försöktes väl här för några år sedan; men sedan apparaten fastnat i alla skorstenar der hans företräde skulle ådagsläggas, nödgades man förblifva vid det gamla. Beträffande traktregleringen är onekligen andra städers exempel af stort inflytande på öfvertygelsen. Det är kändt buru traktsystemet användes i Köpenhamn; och bör äfven tilläggas Götheborg, Norrkö ping, Berlin, S:t Petersburg och i allmänhet de bestydligare städerna i Norra Europa. I Paris, der de bekanta Savoyarderna rensa skorstenarne, samt i London, är sotningens utövande fritt, hvilket kan tillåtas i länder som till eldning använda stenkol, som ej afsätta så eldfängdt sot att det är farligt. Den föreslagna fria konkurrensen bland sotare härstädes skulle snart visa sig ej blott cmöjlig i utföJ randet, utsn äfven leda till yrkets förfall, demoralisation och slutliga upplösning. Vid utförandet skulle man fiana orimligheten, ja omenskligheten af att en skorstensfäjare, boende till exempel vid Adolf Fredriks torg, skulle åt de aflägsnaste trakter af Kungsholmen, Adolf Fredriks eller Ladugårdslands församlingar utsända lärlingar, hvilka — ofta varande blott D svaga barn — skulle, i svår väderlek, djupt snöfall med mera, knappast orka att komma tillbaka på samma dag. Mästarne skulle sällan veta hvar de hade sitt folk, hvilket förhållande, isynnerhet vid elds4 vådor, alltid skulle lända till oreda. Troligen skulle! ij arbetarne begagna den långa skilsmässan från busf bönderna för att fuska eller sota för egen räkning. 50 Och hvem skulle för dessa extra förrättningar stå il. ansvarighei? Detta system skulle förderfva arbetarne, ls; göra yrket odräg igt kostsammeare för mästarna, samt p a:l:så nödvändigt leda till ytterlig stegring i sotnings ty priserna, just det anmärkaren vill förekomma. I En betydlig olägenhet blefyve att fattigare och aflägsnare husägare icke lätt skulle få koatrakt om någon sotning; och än mera olägenhet skulle YPPpasaf i föjanda förhållanden. Sotaren bemödar sig vanligen att inom sitt distrikt; hafva reda på alla rökgångar, deras olika ledningar, brister, vidd och stor-!p, lek. Detta blefve omöjligt om traktfördelningen upp: H häfdes. Ozerna skulle ock vid en brandsyna sotarenly yppa något fel, påkallande kostbarare reparation, om jq han befarade att derigenom förlora en kund i hu-ls, sets ägare, som ofta hyser eget begrepp om nödväns digheten af förbättringar å huset, Käanedomen om :. rökgångarnes vidd är i ett särski!dt afseende af vigt, I då man besinnar vådan att till stigande af en trångare skorsten, hvartill en af de spädaste lärlingarne; fordras, sända mera utvuxna, hvilkas lif, enligt hvad Ph erfarenheten lärt, derigenom kan äfventyras. til Men de betänkligaste följder skulle uppstå af deni; hejd!ösa täflingen att skaffa sig kunder och att vinna lj, de indrägtigaste husen i de beqvämaste trakterne. Att intriger för att uttränga hvarandra skulle här-,; vid komrra i utöfoing, kan ej betviflas, vid betrat-jna tande af menskliga händelsernas vanliga gång. Nöjd i och armod, alstrade af svårigheterna att utöfva yrket, skulle göra frestelserna än mera äggande; och dc den, som ville göra en husägare missnöjd med hans .; antagne sotare, behöfde blott muta dennes arbetare, att, vid skorstenarnes stigande, begå mnidingsverk. ; Detta är så lätt verkstäldt genom sönderstötande af Pi de svaga skiljeväggarne i skorstenarne, att troligen ÅA AN pr VM OR ÖN AA BE KR VA AN Un Ke -— — AA er er — OM eh fon ku ) I Köpenhamn, indeladt i fem sotardistrikter under lo hvar sin brandmästare, är taxan högre än här,let nemligen åtta sk. banko (svenskt) för hvarje Vå-lun ning. Likv:l är lefnadskostnaden der lindrigare.so Stadens öfverlägsna befolkning, med färre distrikij ter, gör yrket ojemförligt för O2ligare än i Stockne holm, och ett mildare klimat, med kortare vinter-pa nätter, gör äfven arbetet lindrigare. blå