Aftonbladet – 27 augusti 1850, sida 2

fe 2 Bar Havet elle tan, SVIN HSIUVUPel IN ULUDIS ankrade under Labö batteri. Hekla löpte då l! ut ur fjorden och bergade under vägen ett från s Löwe boriskjutet fartyg, som, jemte en delll slupsåror m. m. bevisar att ;Heklass eld gjort f god verkan. Efter en från Kiel kommen svensk it skeppares berättelse baiva insurgenterna haft. ext par döde och någre sårade och 2 af slu-! parne hafva gått till Kiel för att repareras.! Heklan bade hvarken döde eller sårade. Kapten E. Svenson lofordar både befäl och ii manskap på Heklan, och säger att det endast varit landbatterierna som hindrat hans längre iframträngande. Linieskeppet Skjoid, som låg på en sjömi!s afstånd, kunde icke för vestlig Haber vind framkomma och deltaga i affåren. Från armeen intet nytt. Köpenrhamnstidningarne innehålla rågra enskilta berättelser om slaget vid Idsted, som äro rätt interessanta. Från Flensborg skrifves att der är alldeles lugnt. Den lilla garniso en synes knappast behöfvas, sedan staden s!uppit den af tysksionade uteslutande tillsatta magistraten samt de mest Ifanstiske aflägsnats. Det påstås att förra magistraten just hade irqvarterat de neutrala truppernas befäl hos tysksinnade innevånare, för att desse skulle vinna detta för sig, oeh att det! nu bäst visar sig, att folkets kärna är danskt sinnad. Man berömmer mycket danska armåens befäl. Af en artikel i Berl. Tidende,, som talar för tillåtelse att bygga bus utanför stadsporten, finner man att Köpenbamn ru äger nära 130,000 innevånare och att tillväxten är så stor, att räknadt efter 5 menniskor på hvar fami!j omkring 175 lägenheter behöfva tillkomma hvarje år, emedan husen äro så påbyggda att de i allmänhet icke mera kunna blifva det. STORBRITANNIEN. Drottningen upplöste personligen parlamentet den 15 Augusti. Med förbigående af de brukliga begynnelseoch slutformerna, var hennes thruntal af följande mer än vanligt betydelseful!a innehål:: Lagen om en bättre styrelse i mina Australiska kolonier skall, som jag hoppas, bidraga till dessa framåtsträfvande samhällens förkofran. Det skall alltid vara mig en glädje, när jag kan u sträcka de representativa institutioner, go.n utgöra mitt folks lycka cch stolkihet, till kol nier, hvilkas invånare förmå draga nytta af frihetens förmånsrätt. : Lagen om afskaffandet efterhand af jordfästning) inom hufvudstaden gillas af dem som med sakkän-!: nedom hafva det allmänna belsotillståndet i sigte. Jag ärnar med uppmärksamhet följa utvecklingen af, ide stadgenden, som särskildt åsyfta denna angelä genhet. I Lagen om utvidgandet af valrätten för Irland har vunnit min hjertliga godkännelse. Jag vänter de mest välgörande föjder af en lag, som blifvit gifven! i afsigt ett bland mitt folk i Irland utvidga värt. representatifsystems välgerningar. Med särdeles interesse ceh största tilfredsstöllelse: har jag betraktat de lagstadganden, som åsyfta lagskipningen i de särskilda provinserna, och motser med förtröstan de bästa följder af dem, till allmän-! hetens gagn och begqvämlighet. Det fågvar ni, mina herrar ef underhuset, att! mina undersåtste kunnat genom er hefrias från åtskiliga skattetördor, utan att våra bjelpkätlor till I bestridandet af de offentliga utgifterna derigenom! lidit. Jag vågar öfverlåta mig åt den glada förboppningen, alt det fördrag, som under min bemedling afslutats i Berlin, emellan Tyskland och Danmark, skall innan kort leda will fredexs återställelse i norra Europa. Å min sida skola inga bemödanden fattas, för uppnåendet af denna stora välsignelse. Jag fortfar att befinna mig i de vänskapligaste förhållanden till utrikes makter, och hoppas att ingen. händelse kommer att störa den allmänna freden. I TYSKLAND. I Enligt danska tidningen Fedrelandets med I I dagens post skall Preussen hafva gilvit efter, uti tvisen med Österrike, rörande de tyska Jangelägenbeterna, samt lär nu vara böjdt att! låta den af preussisi-tyska unionen falla, samt att deltaga i förbundsdagen som Osterrike, uti en cirkulärnot af den 14 dennes, inkallat till den 1 nästk. September. MecklenburgSchwerin lär ämna utträda ur. unionen ; Braunschweig samt Nassau hafva reiden utgått ur densamma, så at unionen i, sjeliva verket kan sägas hafva sönderfallit, reiden då Preussens beslut, att upplösa densamma, fattades. ÖSTERRIKE. Gexom en cirkulärnot af den 14 dennes har; österriki:ka regeringen inkallat förbundsdagen att den 1 September semmanträda i Frankfurt am Main. RYSELAND. i Från Riga berättas den 26 Juli om ett några verst utom staden sammandraget läger af 16-; till 18000 man infanteri; den 27 Juli vänta-. les storfursten dit. I ITALIEN. En korrespondent från den italienska gränsen, skrifver föjande: I De sednaste underrältelserna från Rom och I Neapel äro så betänkliga, att sjelfva furst Schwarzenberg, enligt hvad det påstås, fruktar ett förnyadt utbrott af den italienska revolutionen.! Påfven är en person, hvilken liksom andra svaga: personer lätt öfvergår från den ena ytterlighe4 ten till den andra; hans närvarande hållning erinrar om ett skarpt, men träffande bonmot ef furst Metternich år 1847, hvilken kallade den då firade Pio Nono för en gammal, men farlig qvinna.n Samme korrespondent omtalar äfven en käck guerilla-anförare, Passatore, hvilken håller till i Apenninerna och med mycken framgång stridt mot österrikiska trupper under pifliga anförare. ; Det heter bland annat: d Den bekante guerilla-anföraren Pessatores, band vinner dagigen i styrka och har numera , blifvit fördeladt i trenne divisioner, för att er-. hålla större rörlighet; hvaje division har tvenne : lätta fältkanoner; de påfligt österrikiska trupperna lida allijerst kännbara förluster i de Apenniniska bergsklytorna, utan att kunna till7 foga guerillabanden någon serdeles skada. Tilli hälften 1iöfvsre, till hälften soldat, har Passatore alla ehencer för sig, och ofta får ban hjelp af bönderna, hvilka dels af patriotism, dels af frukten gå honom till harda. Genom ett så-, :ent förräderi hafva de öserriki ka uhblanerna ;