Aftonbladet – 26 augusti 1850, sida 2

Iroddes komma att besoka Uherbourg. fr Ealigt officiella och halfofficiella meddelan-l oi den ser det väl ut, som om presidenten Bonaparte, eller prinsen (såsom ban under resan blifvit kallad äfven i officiella tal) icke hadeli så få sympatier; och särskildt skall han i Lyon!d hafva blifvit mottagen bättre än man kunnatlti tro; alltsammans torde likväl icke betyda mer!fc än att hans ministrar kunna hafva någon anledning att påstå, det de hafva landet bakom ls: sig och att motsiåndarne fällt modet., Presidenten ankom till Lyon den 15 d:s ochn afreste derifrån den 17:de, kl. 9 f. m. I ett!k tal desavuerade han här alla rykten om enlu tillämnad statskupp. Detta skedde vid en ban-!b kett, i ett svar till mären, som föreslog hansn skål. Presidentens ord voro ungefär följande: te Måtte Lyons stad mottaga min tacksamhetsl!g uppriktiga uttryck för det vänliga bemödande,v som jag här rönt. Men tron icke, att jag kom-lfc mit till dessa nejder, hvarest kejsaren, minlk onkel, efterlemnat så djupa spår, tron icke att id jag kommit hit endast för att insamla hyllnin-d gar och hålla mönstringar! fö Ändamålet med min resa är att genom minlh närvaro uppmuntra de gode, omvända de för-x villade och personligen lära känna landets tänkesätt och behof. Den uppgift, som jag harlri att lösa, kräfver edert bistånd, och på det att detta bistånd må blifva tillräckligt, vill jag öp-l pet säga eder, hvad jag är och hvad jag vill.l Jag är icke representant för något parti,lp utan representant för de båda stora national-l manifestationerna som åren 1804 och 1848b velat genom ordningen rädda den franska revolutionens stora ideer (bifall). le Stolt öfver mittj ursprung och min fana,lsi skall jag blifva desamma trogen. Jag skalljt: helt och hållet hängifva mig åt landet, ehvad det än må fordra utaf mig, afsägelse eller ut-IN hållighet (långvariga bifallsrop). fc Rykten om statskupper hafva måhända äf-ld ven trängt till eder, mine herrar; men j haf-s ven icke trott dem och jag tackar eder der-v för. Öfverrumplingar och usurpationer kunnald väl vara en dröm för partierna, hvilka icke hafva någon rot inom nationen; men den genom sex millioner röster utvalde fullgör fol-It kets vilja, han förråder den icke (trefaldig bi-lr fallssalva). fc Patriotismen, jag upprepar det, kan beståln i afsägelse såsom i uthållighet. För en allmän fara måste hvarje personlig äregirighet för-!, svinna; patriotismen gifver sig då tillkänna,!, såsom den rätta modren upptäcktes genom ettiq vidtbekant domstolsutslag. J kommen ihåg de båda fruntimmer, som togo samma barn i anspråk. På hvilka tecken igenkände manl, den sanna moderskänslan? På afsägande af : egna rättigheter i anseende till den fara som!4q hotade det älskade hufvudet. Måtte de partier som älska Frankrike icke förgäta detta höga exempel. Jag för min del skall, om det så behöfves, ihågkomma det. (Uppseende). Men om å andra sidan brottsliga! planer å nyo skulle visa sig och hota Frankrikes lugn; så skall jag förstå att dämpa dem, genom att ånyo anropa folksuveräniteten. (Bifall). Ty jag medgifver ingen, utom mig sjelf, rättighet att kalla sig dess representant (bifall).!s J skolen förstå dessa tänkesätt; ty alltl; ädelt, högsinnadt, uppriktigt finner ett eko hos, Lyons invånare; deras historia bevarar odöd-l, liga exempel derpå. Betrakten derföre mina, ord såsom bevis på mitt förtroende och mini högaktning. I Tillåten mig att föreslå en skål för stadengq Lyon ! En telegrafdepesch innehåller följande: Paris den 19 Aug. kl. 8 e. m. c Napoleon lofvade i Lyon, att snart kommal; tillbaka, och ämnar begifva sig till Brest förl; att inspektera flottan., a Den 18 dennes utgafs, samtidigt i Londonl; och Paris, en Historia öfver revolutionernaly och krigen i Italien åren 1847, 1848 och 1849,!, af den italienske frihetshjelten general Pepe.lr Österrikiska kabinettet skall hafva förklarat!, franska regerngen, att det icke understöddelg grefvens af Chambord planer, ehuru det förl, mensklighetens skull tilläte honom bo inoml4 sina stater. Vidare heter det, att alla hansj steg bevakades med stränghet, o. s. v. F Tidningen Credit har upphört. Abonnenternal; erhålla Sidcle i ersättning. I Paris finnas nul, endast 5 demokratiska tidningar. Nationalförsamlingens permanenta utskott!, hade den 16 d:s prorogerat sig på 14 dagar. , Det gamla gardets officerare, till ett antallf af 235, hade i kejserlig uniform hållit en ban-!q kett i Paris. De gamla herrarne, säger enly tidning, voro mycket upprymda och dansadel; ända till tidigt på morgonen. d Den 14, 15 och 16 deones hade så häftigal. störtskurar fallit i Paris, att bulevarderna vorol, a!ldeies iopraktikabla. s Enligt sednaste berättelse om Frankrikes bankt, hade det kontanta beloppet aft2git ungefär 63)), mill. i Paris och 2 mill. i provinserna. Not-l cirkulationen hade i Paris a:tagit ungefär Yyl; mill.; likaledes i provinserna. Bankens helalj, kontanta förråd steg till 448 mill. fr.; notemissionen till 30674, mill. n Fonderna bade åter stigit; femprocents no terades den 19 d:s till 97,30; treprocenis till I 28,6 0. d BELGIEN. t Den 17 och 18 hade i och vid Brässel varit liknande skyfall som här vid Stockholm och gjort en betydlig skada. Afven menniskor hafva t omkommit. Senne floden hade höjt sig betydligt och en sluss i kanalen vid Charleroilärerlg förstörts. Jernvägarne hade lidit mycket il, trakten al Mons. Ingen minnes en svårarely katastrof. b Konungen bade rest till Ostende, för att råka drottningen af England. TYSELAND. Frankfurt d. 14 Aug. Plenarförsamlingen upplöser sig icke förr än mindre rådet inträdt i lifvet. Plenarförsamlingens medlemmar äro icke utan bekymmer för detta råds sammeankallande. Man k:n påräkna 9 bland dess 17