har jag gjort flera smärtsamma rön och fruktar sådane ytterligare. Då min far dog, vände åtskilliga personer af rang sig till mig. De sade sig blott för ögonblicket vara i förlägenhet. Jag försträckte dem icke obetydliga summor. Hvem skulle icke trott sådane mäns ord och namnteckning? Stora förluster förestå mig beklagligen genom denna lätt-trohet. Äfven med några konstnärer och literatörer är förhållandet icke bättre.n Jag tror det, sade zigenerskan leeende. Hos er far voro de förnäma lika illa ackrediterade, som artister och poeter. Men, herr Bernard, tillåt er fars väninna den frågan: huru är det annars med edra affärer? An väl, än illa! svarade Bernard. I några har jag haft oväntad lycka, i andra oväntade förluster. Afven i dag erhöll jag en jobspost. Herr de Louvois har en generalförpaktning att bortgifva, och somjag noga kände hvad deraf var att vinna, så stadnade jag för högsta budet. Ministern har likväl förbehållit sig valet ibland aspiranterna. Ibland dessa är en viss le Tellier, en anförvandt till honom, och fastän herr de Louvois lofvat mig audiens i morgon, så är detta blott en formalitet och ingen annan än hans slägting erhåller förpaktningen.n Och är den då så fördelaktig ? frågade zigenerskan. Utomordentligt! svarade Bernard. Tillfålligtvis kom jag att skåda i den aflidne innehafvarens böcker. Mannen hade under få år förtjent ett par millioner. Finge jag arrendet, så vore min lycka gjord.n Hr Bernard), sade den gamla efter kort besinning, hvar har hr de Louvois lofvat er audiensen ?, På sin villa, i morgon förmiddag klockan tio, svarade den unge mannen. Jag far här