Aftonbladet – 20 augusti 1850, sida 2

riksdag, under afvaktan på För att rätt inse karak bvarmed Örebro Tilning h: i till väga bör det anmärkas, att Afto et visserligen icke bar förordat och aldrig kommer att förorda förslaget quand meEme, det vili siga såsom någonting i sin helhet eller sins hufvudprinciper berömligt. Vår tapka I drad; Aftonbladet har blott frar beräkning, grundad på hufvud: vallängdernas klassifikationer, je ifrån härledd förmodan, samt i dermed yttrat den önskan, måtte upptagas till vidare dra, för att få berörde förmodan kräftad el.er vederlagd. i Så vidt vi förstå, kan man ej va anspråkslös i en begäran eller re positifi ett påstående. Hvad kan då ? saken, att blotta framställningen af etui så it postulat väckt en sådan oro, att kelse, hos några af våra politi pressen, att de betrakta den ifr ningen, såsom nära nog en äre vi i sanning ej i stånd ett af två måste ju inträffa: n af den ifver Ida gransksvåda? Det ken, att majoriteten eller folk nkt bör kunna påräkna en hela, i hvilket fall en hufvud Yet sannovigt i det e vunnen, 1 jemförelse hvarmed man v ; till en början fördraga en hel hop rvämligheter, som efter h:nd kund s; och då vore det ju.en ren galens i begagna sig af denna fördel, om den :er också borde undersökningen leda ti satt slutsats, och då har man vunnit kraftigt skäl mera att förkasta förslaget. Vi respektera i allo och deis de betänkligheter, som, när man genomi:ser iva förslaget, måste uppstå vid den :a gareintresset derigenom kan !i i steg. Ett skäl till denna betini deruti, att intet samhälle k:n löna alla sina tjenstemän si, garna på en obekymrad och ki i fordrinriabel existens kunna hos den största d itva större än qvartalerna, utan att Jö ;, när de tänka på sin utkomst, dervid sta rummet jemföra sin egen ställnin 2 pluralitetens af de skattdragande. De les utan tvifvel angeläget att ej förbise, huruvida förhållandet i nämnde hänseende skulle visa sig blifva detsamma, enligt der h förslaget, som under den närvarande repre S hvilken en af de största olögevi i de tillökningar i statsutgilte ligast i och för militäranslagen, sor dagar så konseqvent företeit. blifva förvissad huru härmed det ej nog, att säga att det är ningar till ett motsatt förhåll: lönar det åtminstone mödan att om en sådan förhoppning hvila relse eller icke. Något på fakta sonnemang härom hafve vi ec funnit hos dem som opponer: bladets framställning. Eit enda Skäl till Örebro tidni vighet att inlåta sig i den a? frågans pröfning kunne vi något fa:ta; nemligen dess uttryckta farhåga itationen ur OQO. T. i lördagens Aftonblad), 2:t vi, i fall förslaget antages, ännu under et femtiotal af år skola få dras med en s. k gångs-representations. Men den vä af Örebro tidning har härvid förbisett na den frågan, huruvida detta skall hb: räffa eller icke, hufvudsakligen elle ittare helt mot Aftonmotsträfoch. hållet måste bero på Lb: sig ut med valresultatet. Ty om ningen, som vi vilje kalla det mo mokratiska elementet, har en grund ait vinna pluraliteten inom riksförsa å kan det väl ej heller betviflas, att de de riksförsamlingen innan kort. refor stående bristerna i sin egen och i valsättet. Någon närm ning för omdömet härutinra länge det ej kunde baser2 sifferförhållanden; och jemyv förut till en betydlig de: den i Ö. T. framställda, äfvensom det att anledningen till en sådan ännu qv utslaget af valen blir antorlunda Det är visserligen beklagligt nc tig sak skall: behöfva bero på ning, och att ej allmänna tänks fritt: uttala sig i valen med ful! detta sednare vore fallet, så funnes naturligtvis ingenting vidare att disputera om emellan oss och Ö. T. Men just derföre, att saken nu är sådan den är, och med afseende på de kända olägenheterna af det närvarande representationssättet, anse vi det löna mödan se efter, om valresultaterna enligt det hvilande förslaget kunna erbjuda åtminst relatif vinst, som ej vore obetydlig, i! liteten i riksförsamlingen skulle blifva på ma oritetens af folket sida. I afseende på det nuvarande repr sättet. anse vi äfven nödigt att följa Örebro tidning i den ömans gör till bondeståndet, emedan Orebroartikeln vittnar om ett förbiseende af den historiska erfarenheten från våra riksdagar, hvilket, om än ursäktligt hos en ung skriftställare, som är varm för en vacker älsklingsid, likväl lätt kan blifva vilseledande, Detta måste emellertid sparas till en serskild framställning. I parenthes böra vi emedlertid ej lemna obemält, att Götneborgs Handelstidning jemväl tagit till ordet emot Aftonbladet i samma ämne uti ej mindre än 3 på hvarandra följande icke, så 2 är tydligt, rstår, i fall vi antagit. artiklar. Den första af dessa innehåller e.gentligen endast ovett, men uti de båda andra ingår redaktionen i ett försök till motbevisning af den i Aftonbladet uppställda sannolikhatcharäkning angående valresultaterna. Mot