Aftonbladet – 19 augusti 1850, sida 3

betning af hela regeringsformen, med införande, i den nya redaktionen, af alla de förÄndringar, som mötet kunde finna af behbofvet påkallade för att åstadkomma ett helgjutet arbete, eller om denna omarbetning borde inkränka sig till de delar, som omedelbart angå sjelfva representationens sammansättning och arbeten, men det öfriga bibehållas i sin nuvarande form, dock med en ändamålsenlig omflyttning af ordningsföljden emellan de särskilda lagställena, så att de kunde indelas i vissa hufvudgrupper, hvarigenom den omarbetade representationsafdelningen jemväl må begagnas såsom ett helt för sig. Denra fråga har icke kunnat undgå att inom mötet blifva föremål för den omsorgsfullaste uppmärksamhet, då alla visserligen varit ense derom, att å ena sidan regeringsformens nuvarande uppställning jemte en mängd föreskrifer deri, dels bära vittne om den brådska eller oerfarenbet i det politiska lifvet, som, vid tidpunkten af dess författande, naturligtvis måste vara rådande, omedelbart efter en mångårig saknad af all folkrepresentation, eller af polifiska rättigheters utöfning i allmänhet, dels också genom sin tvetydighet innebära frön till ständigt olika tolknvingsförsök och deraf föl jande, alltid mer eller mindre menliga tvister om ordalydelsens rätta förstånd; men å andra sidan, försöket att genom en fullständig omarbetning af regeringsformen, äfven i dess konstitutiva delar, söka grundligt afbjelpa dessz brister, icke allenast skulie öppna ett nytt fält för olika meningar, utan äfveir sannolikt leda till den föreställningen hos dem, som blott önsta en reform i representationssättet, att mötet bade sträckt sig utöfver gränsen för siv egentliga uppgift; och hvilka förenade omständigheter i sin ordning möjligen kunde, i stället att. befordra mötets syftemål, verka såsom ett binder emot dess uppnående, i allmänna tänkesättet. Mötets samtliga medlemmar hafva slutligen förenat sig om, att låta sistnämnde betänklig het öfverväga dess önskan att kunna lemna ett till alla delar planmässigt genomfördt redaktionsförslag, och allmänna reformmötet hoppas, att enhvar skall, uti den uppoffring, som mötet härvid ålagt sig, se ett bevis på den grannlagenhet och allvarliga afsigt, att endast på moderationens och den lugna öfvertygelsens väg närma sig till och slutligen hinna det sökta målet, som denna församling ifrån början gjort sig till en rege, en regel, hvaråt mötet förmodar, att hvarje välsinnad fosterlandsvän skall skänka sitt bifall. Men då mötet, af denna anledning, stannat vid ett förslag som, med iorymmande af de vid sistlidet års möte öfverenskomna grunder för en representationsreform, bibehåller regeringsformen hufvudsakligen oförändrad, hafva vi likväl icke ansett med vår öfvertygelse förenligt, att helt och hållet förbigå eller lemna ovidrörda åtskilliga i vår tanka väsentligare brister i denna regeringsform, hvilkas afbjelpande, utan att rubba grunden för statsmakternas ömsesidiga ställning, synes stå i ett naturligt, att icke säga nödvändigt, sammanhang med sjelfva representationsreformen, och hvilka jemväl till någou del blifvit, såsom förut der nämdt, i berättelsen om sistlidet års möte antydde. Mötet har derföre ansett sig ingalunda ofverskrida gränsen för sin befogenhet, då det framlagt förslag till några sådana förändringar eiler sammanföranden af särskilda lagställen, hvilka vid regeringsformens granskning förekommit mötet såsom i alla hönseenden af behofvet cch en nödig följdriktighet påkallade; öfverlernan7e åt en närmare eller mera aflägsen framtid, att deraf göra det bruk, som kan finnas lämpligt. Till upplysning för dem, som icke bivistat allmänna reformmötets förbandlingar, anse vwvi nödigt och nyttigt, att tillika antyda skälen till några -de väsentligaste af de föreslagne redaktionsförändringarne i den ena delen sf regeringsformen. De flesta, utgörande endast förenklingar i uttrycken, motiveras sannolikt tillräckligt redan genom blotta jemförelsen med den nu gällsnde grundlagen. Den afdelning åter, som angår representationens ombildning, och hvilken, jemte upprättandet af en vallag, utgjort det egentliga föremålet för mötets arbeten denna gång, är i det aldra närmaste bygd på de vid sistlidet års reformmöte öfverenskomna grunder, hvilka återfinnas i den förut tryckta berättelsen, och således icke kehöfva här ånyo upprepas. Bland de af mötet sålunda föreslagna förändringar, som icke omedelbart tillhöra representationens sammansättning, men tilikommit i sammanbang dermed vid regeringsformens granskning, förekommer sannolikt såsom ett af de främsta föremålen för uppmärksamheten, att förslaget icke upptagit den 8 i den nuvarande regeringsformen, som handlar om Konungens rätt att upphöja till adelig, friherrlig och greflig värdighet. Utan att anse någon egentlig vigt ligga uppå om det redan befintliga adelskapet äfven framgent bibehålles och må gälla för hvad det kan, och så länge det kan, inom umgängeslifvet, hade mötet icke kunnat undgå alt göra sig skyldigt till motsägelse, om det, och traktan använder jag mot demokratien i