UTRIEES. SCHWEIZ. En tidning innehåller följande korrespondens artikel: Bern den 1 Aug. I går firades konstitu tionsfesten. Regeringspartiet hade uraktlåti det eljest vanliga tändandet af eldar på ber gen, såväl som hvarje annat starkare bevis pi deltagande. Regeringsrådet och några med: lemmar af det stora rådet samlades till en bankett å Casino: Men de radikala agiterade af alla krafter, för att göra dagen så högtidlig som möjligt. I en proklamation yttrades: Det gäller att qväfva de svartes framstic. kande rewvisionslust genom en allvarsam demonstrationp. Genom bref, som sändes omkring till all: kommunerna , åstadkoms verkligen, att et mycket stort antal eldar blefvo tända; militär direktionen hade lånat dem tvenne kanoner hvarmed de från den stora skansen sköte til konstitutionens ära. I skyttehuset samlade: omkring 2530 gäster till ea festmåltid, hvarvid tal ingalunda, fattades. Stokmar — hvilken af sina vänner kallades offret för dagens partipassioner, — uttalade den bestämda förväntan, att folket snart skulle få ögonen öppna. Om reaktionen, yttrade han, får allt vidare-insteg, så har folket rätt att göra bruk al sin författningsenliga rätt och afsätta hela det stora rådet, På fredlig och laglig väg kan kantonen måhända ännu innan vintern få en ny regering. Man kan i detta afseende framförallt hoppas på den innerliga samverkan a! kantonens begge delarp. ÅAfven förbundspresidenten Druey hade infunnit sig och tog ordet med den försäkran, att han i denna församling kände sig på sir plats. Vore man än oense om några frågor, så var hån dock ense med det radikala partiet om grundsatserna. Derpå genomgick talaren de stora händelser, som genom folkviljans makt ledt till det nya förbundet. Samma folkvilja hade nu väl åter i kanton en Bern fällt utslag emot de liberala; men det var bättre, yttrade han, om folket en gång misstog sig under utöfvandet af sina suveränitetsrättigheter, än om det alls icke begagnade sig af dem. Minoriteten skulle åter tillväxa och blifva majoritet. Huru ensam och öfvergifven,, yttrade han, har icke nationalföreningen en gång stått? Och nu äro dess åsigter realiserade i den nya förbundsförfattningen! Talaren uppmanade sina vänner att icke frukta för framtiden, utan gå den till mötes med tålamod, uthållighet och fast förtroende till! sin goda sak. Derpå ingick han i ett försvar för socialismen, som, enligt hans definition, består i en harmoni mellan de allmänna och enskilda intressena, dock sålunda, att de sednare underordnas de förra. Det mefve!, som förbundspresidenten till slut uttalade under församlingens jubel, var för Schweizerfolket, för demokratiens utveckling och för den stora grundsatsen: att flerptalet gör lagenlb — Professor Henne föreslog en skål för minoriteten, som icke förlorar modet, och åter blifver majoritet l,